Så då var jag på min andra hypnos. Första gången fungerade jättebra och jag var så himla nöjd med resultatet.  Nu har det hänt så mycket på ganska kort period som har gjort att vissa bitar i mitt liv har blivit onödigt jobbiga och jag känner att jag inte kan hantera det utan hjälp.

Så ni som undrar hur det känns?  Så är svaret det känns inte alls, utan man ligger mest och funderar som i mitt fall vilka kex gubben skulle köpa på bräck fabriken! Attans vad min mage kurrar och vad gott det skall bli med baddare om nu gubben kom ihåg att köpa det! Alltså man fokuserar verkligen på livets svåra frågor där man ligger på britsen och små fryser.

Nej skämt å sidor! För mig har det gjort enormt mycket och alla människor är olika mottagliga, jag är väldigt mottaglig eller var det i alla fall första gången. Man märker ingen skillnad förrän man hamnar i en sådan situation som man tycker är jobbig, klarar man av situationen så sprid det som små vågor på vatten till nästa situation och så vidare. Så man blir bättre och bättre allt eftersom. Så denna hypnosen var för att bättra på den första.

Jag har spärrar som ligger från när jag hamnade på barnhem som jag har slitigt med under alla åren, trodde jag klarade av dem bra och hade det mesta under kontroll. När jag fick kontakt med min bror revs gamla saker upp och det visade sig att jag hade långt ifrån så bra kontroll som jag trodde utan hamnade raskt på rutan ett igen.

Jag önskar bara att det inte var så dyrt utan att det kunde ingå i sjukvården på något sätt. Alla är vi olika mottagliga och psykologer och sådan går bara fet bort för min del. Undrar någon mera om hypnos så kan jag berätta mera med då helst i mejl.