![\"Sk\u00f6rdat\"\/](\"https:\/\/live.staticflickr.com\/65535\/54632938014_4f0d4c401e_c.jpg\")
<\/a><\/center>\n Idag f\u00f6rbereder jag\u00a0 Ivan-Chai – Fermenterat te av R\u00e4vrumpa, Rallarros eller Mj\u00f6lk\u00f6rt (Chamerion angustifolium) som \u00e4r en gammal tradition, s\u00e4rskilt k\u00e4nd fr\u00e5n Ryssland men \u00e4ven i Sverige. S\u00e5 jag tog med mig mina sm\u00e5 hj\u00e4lredor och gick ner i hagen och b\u00f6rjade plocka rallaros och \u00e4ven jonanes\u00f6rt som jag gjorde tinktur p\u00e5.<\/p>\n
\n
![\"Torkar](\"https:\/\/live.staticflickr.com\/65535\/54632959288_681e943155_c.jpg\")
<\/a><\/center><\/p>\nG\u00f6r s\u00e5 h\u00e4r:<\/strong><\/h3>\n\n- Repa de gr\u00f6na bladen fr\u00e5n rallarros (\u00e4ven k\u00e4nd som mj\u00f6lke\/mj\u00f6lk\u00f6rt). Det \u00e4r bara att dra l\u00e4ngs med stammen och l\u00e5ta plantan st\u00e5 kvar.<\/li>\n
- Krama och rulla bladen mellan handflatorna s\u00e5 bladen kn\u00e4cks och v\u00e4xtsaften kommer fram.<\/li>\n
- Packa bladen H\u00c5RT i en plastp\u00e5se, sug ut luften, f\u00f6rslut med p\u00e5skl\u00e4mma (eller anv\u00e4nd vakuump\u00e5se) och l\u00e5t ligga varmt (t ex ovanp\u00e5 kylsk\u00e5pet) och m\u00f6rkt i tre till sju dagar. Under tiden kommer det att b\u00f6rja dofta fruktigt och lite som ensilage och p\u00e5sen kan sv\u00e4lla upp av koldioxidbildning.<\/li>\n
- Sprid sedan ut bladen luftigt p\u00e5 en bricka och l\u00e5t torka tills de \u00e4r knastertorra.<\/li>\n
- F\u00f6rvara m\u00f6rkt och torrt. Brygg som vanligt te.<\/li>\n<\/ul>\n
\n
![\"Fermentering\"\/](\"https:\/\/live.staticflickr.com\/65535\/54632728451_56412b4b70_c.jpg\")
<\/a><\/center><\/p>\nNu f\u00e5r det gotta till sig innan jag kan torka det och g\u00f6ra mig en kopp te \ud83d\ude42<\/p>\n
\n
![\"177.](\"https:\/\/live.staticflickr.com\/65535\/54632937574_2038d8a785_c.jpg\")
<\/a><\/center><\/p>\nHistorik<\/strong><\/h3>\nRallarros-te anv\u00e4ndes historiskt som ett billigt surrogat f\u00f6r kinesiskt te, s\u00e4rskilt i Ryssland d\u00e4r det odlades och exporterades i stor skala. I Sverige anv\u00e4ndes det ocks\u00e5 som ers\u00e4ttning n\u00e4r \u00e4kta te var dyrt.<\/p>\n
Ivan Chai \u00e4ven k\u00e4nt som Koporye-te\u00a0 eftersom tillverkningen av detta fermenterade rallarros-te historiskt var mest omfattande i den ryska byn Koporje (Koporye p\u00e5 ryska). Namnet kopplas allts\u00e5 till platsen d\u00e4r produktionen och exporten av teet var st\u00f6rst.<\/p>\n
Under 1800-talet b\u00f6rjade ryska tehandlare fermentera mj\u00f6lk\u00f6rtsblad f\u00f6r att efterlikna det dyrare kinesiska svarta teet, och denna produktion var s\u00e4rskilt koncentrerad till Koporje. D\u00e4rf\u00f6r fick drycken namnet Koporye-te eller Koporsky-te, som en geografisk beteckning.<\/p>\n
Dessutom har Koporje och dess Ivan Chai en historisk betydelse d\u00e5 fabriker d\u00e4r producerade te som anv\u00e4ndes bland annat under andra v\u00e4rldskriget, vilket f\u00f6rst\u00e4rker kopplingen mellan drycken och platsen.<\/p>\n
\n
<\/a><\/center><\/p>\nNu f\u00e5r det gotta till sig innan jag kan torka det och g\u00f6ra mig en kopp te \ud83d\ude42<\/p>\n
\n
<\/a><\/center><\/p>\n