Ops! Det blev lite snärjigt idag, så jag får erkänna att jag helt glömde bort den lille vandrande pinnen – något som nu kostat mig dyrt i form av både bullar och varm choklad med marshmallows. Jag skulle bara klistra på lite dekorationer invändigt på de sista boxarna, men glömde bort mig fullständigt och gjorde klart allihop.
Under tiden hade Lill‑polarn fått en lysande idé. Han ville gå till ett solarium så han kunde få lite färg inför resan – han tänkte minsann inte åka till Afrika som en riktig blekfis. Micael berättade att han hade en gammal solariumlampa på loftet som inte var så stark, och den kunde Lill‑polarn få låna om han lovade att sätta timern på 1 minut. Jag lovade att strax hjälpa honom.
Precis då på tv:n började de prata om att det nalkades storm och kyla, så jag rusade ut i stället – la in mer torv till hästarna och ökade på höt. Det tog visst lite längre tid än jag trodde. När jag kom in genom dörren kände jag direkt att det luktade lite bränt.
Lill‑polarn hade tröttnat på att vänta, gått upp på loftet och släpat ner det han trodde var solariumlampan. Nu låg han där och sov gott i värmen från en värmelampa – en sådan man egentligen har till smågrisar! Stackaren är alldeles öm och stel nu. Resten av kvällen ska vi bara se på film, mysa och ta hand om honom. Jag ska strax gå och hämta ett stort lass med glass.
