Skrivutmaningar

Dagens skrivuppmaning: Hur definierar du framgång i livet?

När jag var yngre hade jag kanske svarat annorlunda på den frågan. Kanske handlade framgång om prestationer, status eller att nå vissa mål. Men med åren har min definition förändrats.

För mig är framgång att fortfarande vara nyfiken på livet. Att vakna på morgonen och känna att det fortfarande finns saker att upptäcka, lära sig och glädjas åt. Det kan vara en resa till en ny plats, en ovanlig växt i trädgården eller ett samtal som öppnar nya tankebanor.

Framgång är också hälsa. Att kroppen bär mig genom vardagen och ger mig möjlighet att göra det jag tycker om. Hälsan är lätt att ta för given tills man inser hur mycket den betyder för livskvaliteten.

Och så är det den ekonomiska tryggheten. Inte att vara rik, utan att känna stabilitet. Att kunna spara under en tid och sedan ha råd med det där som verkligen betyder något. En efterlängtad resa. Ett uterum där man kan sitta med en kopp te när regnet smattrar mot taket. Möjligheten att förverkliga små och stora drömmar utan ständig oro.

Just nu känns livet ganska harmoniskt. Allt rullar på. Det betyder inte att varje dag är perfekt, men att helheten känns stabil och trygg.

Kanske är det min definition av framgång idag: att ha hälsan, nyfikenheten och lugnet kvar, samtidigt som framtiden innehåller drömmar som faktiskt känns möjliga att nå.

Dagens skrivuppmaning: Vilket är ett helt värdelöst fakta som du älskar att dela med dig av?

Det finns kunskap som förändrar världen. Och så finns det kunskap som inte förändrar någonting alls, men som ändå fastnar i hjärnan som en kardborre. Den sortens fakta man plockar fram vid fikabordet, på en lång bilresa eller när samtalet plötsligt blivit alldeles för seriöst.

Visste du till exempel att tomaten botaniskt sett är en frukt? Trots att den oftast hamnar i salladen och inte i efterrätten. Eller att honung i princip aldrig blir dålig? Burkar med flera tusen år gammal honung har hittats i egyptiska gravar och varit fullt ätbar.

Och om du någon gång tycker att verkligheten känns lite grå kan du trösta dig med att Skottlands nationaldjur faktiskt är enhörningen. Ett sagoväsen som fått representera styrka, självständighet och frihet i århundraden.

Som om det inte vore märkligt nog sägs fladdermöss ofta svänga åt vänster när de lämnar en grotta. Ingen vet exakt varför det blivit ett sådant fascinerande forskningsområde, men faktumet har blivit en favorit bland kuriosaälskare världen över.

Sedan har vi Japan, där julen för många förknippas med något betydligt mer oväntat än skinka och köttbullar. Där kan en hink friterad kyckling från KFC vara själva höjdpunkten på julmiddagen, en tradition som växte fram genom en ovanligt framgångsrik reklamkampanj på 1970-talet.

Det bästa med värdelösa fakta är kanske att de egentligen inte är värdelösa alls. De påminner oss om att världen är full av små märkligheter, udda traditioner och fantastiska detaljer som gör vardagen lite roligare.

Dagens skrivuppmaing: Vilken bok eller film har verkligen skrämt dig?

Vi pratar ofta om filmer som fortfarande skrämmer oss, men ibland är det inte de mest välgjorda skräckfilmerna som sätter djupast spår. För mig var det Myrornas imperium från 1977.

Som barn hade jag redan en livlig fantasi och återkommande mardrömmar. Därför fick jag egentligen inte se skräckfilmer. Men just den här filmen tyckte pappa att jag kunde se. Det lät kanske inte så farligt med myror. Det visade sig vara en mindre lyckad idé.

Filmen handlar om en grupp människor som funderar på att köpa mark i ett kustnära område. Där upptäcker de snart en koloni av enorma muterade myror, och drömmen om ett nytt liv förvandlas till en kamp för överlevnad. De gigantiska insekterna tar över allt i sin väg och människorna tvingas fly för sina liv.

När jag såg filmen som barn spelade det ingen roll att specialeffekterna redan då kanske inte var i världsklass. För mig var myrorna fullständigt verkliga. Efteråt fick jag ännu fler mardrömmar och började se på varje myrstack med misstänksamhet.

Idag är upplevelsen en helt annan. Om man ser om filmen möts man av specialeffekter som känns charmigt daterade och ibland nästan komiska. Det som en gång fick hjärtat att bulta framkallar snarare ett nostalgiskt leende. Men kanske är det just det som är filmens styrka. Den påminner om hur stark fantasin är när man är barn. Då behövs varken perfekta datoranimationer eller avancerade effekter för att skapa riktig skräck.

Dagens skrivuppmaning: Om du hade en gratis tur- och returresa till vilken plats som helst, vart skulle du åka?

Venedig, alla gånger! Venedig är en stad som känns nästan overkligt vacker. Kanalerna slingrar sig mellan de gamla husen, gondolerna glider fram över vattnet och runt varje hörn väntar en ny liten gränd, bro eller torg att upptäcka. Det är en plats där historien känns levande och där det alltid finns något nytt att se.

Vi har haft lyckan att besöka Venedig två gånger, men ändå längtar jag tillbaka. Nästa dröm är att få uppleva staden under julen. Tanken på de julpyntade torgen, de upplysta gränderna och den speciella stämningen vid kanalerna lockar verkligen. Jag kan tänka mig att Venedig blir ännu mer magiskt när vintermörkret möter stadens alla ljus.

Så om någon frågar mig vart jag skulle resa med en gratis biljett är svaret givet: Venedig. ❤️

Dagens skrivuppmaning: Vilken låt har förändrat ditt liv?

Ingen! Men däremot finns det melodier som har blivit oupplösligt sammanvävda med människor och händelser som format mig.

När jag hör Vangelis O’Clock stannar tiden nästan upp. Det är en otroligt vacker komposition, men för mig bär den också en djup sorg. Under tiden när min mamma var svårt sjuk och när hon sedan gick bort lyssnade jag ofta på den, tillsammans med musik av Enigma. Tonerna blev ett slags följeslagare genom en period fylld av saknad, oro och kärlek. Än idag räcker det med några sekunder av musiken för att minnena ska komma tillbaka.

Andra låtar väcker helt andra känslor. Min vän Elvy älskade Queen och Sweet, och genom henne började även jag lyssna på dem. Hon hade en förmåga att sprida glädje omkring sig, och musiken blev en del av den glädjen. När hon senare gick bort i cancer förändrades låtarna. De låter fortfarande lika bra, men varje gång jag hör dem finns också minnet av henne där. Ett leende blandas med en liten stunds vemod.

Det är märkligt hur musik fungerar. Vi kan glömma namn, årtal och detaljer, men en låt kan plötsligt ta oss tillbaka till ett kök från barndomen, en bilresa, en sommardag eller ett möte med någon som inte längre finns kvar. Musiken lagrar inte bara ljud. Den lagrar hela ögonblick.

Kanske är det därför vissa låtar känns så starka. Inte för att de förändrade våra liv, utan för att de följer med genom livet och hjälper oss att bära våra minnen. De blir små trådar mellan då och nu, mellan glädje och sorg, mellan dem som är kvar och dem vi saknar.