Lill‑polarn var riktigt duktig i dag när vi åkte till Panduro. Både jag och Micael ville kolla på mer pärlor, och Lill‑polarn hade bestämt att hans gamla pysselkoffert skulle få nytt liv. På locket stod det fortfarande “IS” efter att jag haft den när jag var liten – och enligt honom var det ju bara uschligt!
Nu skulle kofferten bli så superfräck att hela världen skulle vilja ha likadana.
När vi väl kom in i butiken höll Lill‑polarn på att baxna. Överallt fanns det pärlor, band, kulor och pyssel högt och lågt. Innan jag och Micael ens hann reagera var han borta, och det enda vi kunde följa var ett återkommande “mitt, mitt, mitt!” som ekade mellan hyllorna.
Vi ska inte tala om den kö han lyckades skapa när han försökte förklara för personalen att han ville ha marmorgolv som inte väger någonting. Till slut kom en mer rutinerad expedit till undsättning och plockade fram små marmor‑, trä‑ och plastgolv för dockskåp (tack och lov!).
Sedan vi kom hem har jag fått gå ut och hämta honom flera gånger – han har så bråttom ner till Rosa för att visa vad han köpt. Men nej, först ska det fodras.
