Nu har vi sett igelkotten två gånger, så förmodligen bor han någonstans här i närheten. Det märktes tydligt att det var en gammal bekant, för han brydde sig inte det minsta om hundarna utan knatade runt i godan ro, som om han ägde hela tomten.
Men idag ville han inte ha någon mat. Det var förstås till stor glädje för Jippy, som snabbt åt upp alltihop – ifall igelkotten plötsligt skulle komma tillbaka och ändra sig.
Man kan aldrig vara nog försiktig när man har en konkurrent i närheten.
