Då var det äntligen dags — resväskorna står packade i hallen och luften här hemma känns sådär pirrigt stilla. Det skall bli underbart att komma iväg, och jag längtar redan efter värmen som väntar där nere vid Adriatiska havet.
Just nu sitter vi och väntar på att Micael ska komma och köra oss till flygplatsen. Den där sista stunden innan man åker, när man går runt och gör en sista genomgång av huset, är alltid likadan: man kollar att allt är som det ska, att fönstren är stängda, att lamporna är släckta och att hemmet känns tryggt att lämna.
Tobias kommer att bo här medan vi är borta, och hos honom pågår renovering för fullt — så det blir lite win‑win att han får lugn och ro här medan vi får vår efterlängtade paus.
Och där kom sonen. Nu bär det av mot flygplatsen, mot Dubrovnik, mot sol och hav och några dagar av stilla promenader, tebutiker, marknader och allt det där jag älskar att upptäcka i egen takt.
Ha det underbart nere i Kroatien. Vi var i Dubrovnik på en dagstur när vi var i Kroatien för några år sedan och gick i fotspåren av de avsnitt ur Games Of Thrones som spelades in där. Fantastiskt.
Själva sätter vi oss på ett flyg imorgon måndag med destination Grekland.