De sista öarna på vår öhoppningsdag blev som små, lugna kapitel i en bok man inte vill ska ta slut. Först kom vi till Šipanska Luka, en av de där hamnarna som känns som en målning: stenhus, båtar som guppar och ett ljus som gör allting mjukare. Vi slog oss ner med en kall dricka och bara njöt av utsikten medan några i gruppen tog ett dopp. Det var en sådan stund där tiden liksom stannar upp och man bara får vara.
Sedan gick turen vidare till Koločep Island, grön och glittrande, med klippor som möter havet och små stigar som slingrar sig genom vegetationen. Här började man känna att dagen närmade sig sitt slut, men på det där sköna sättet där man fortfarande har energi kvar att ta in allt.
Sista stoppet blev Blue Cave, där flera i gruppen simmade in i grottan. Vattnet var så klart att man kunde se mängder av fiskar som rörde sig under ytan, som små silverstreck i det blå. Runt oss låg båtar i alla storlekar, och folk väntade på sin tur att simma in i grottan. Det var livligt, nästan lite kaotiskt, men samtidigt magiskt med ljuset som dansade i vattnet.
En perfekt avslutning på en dag fylld av sol, salt, skratt och små äventyr mellan öarna.
Relaterade
