... dina symboler här ...

Ingalill Sjögren

En ny granne

av

Monica och jag tänkte ta en ridtur men hoppade över det och gjorde en rejäl genomgång av hästarna i stället. Det har hänt förut att man fått grenar i huvudet och hästarna är lite mer på sin vakt när det blåser. Vi passade på att fixa till elen, så nu är det dubbla trådar igen och det var bara en stolpe som hade gått sönder.  Så det blir lätt att fixa. Men nu ligger det fullt av grenar i hagen igen efter allt blåsande.

Vi kommer att få en ny granne kloss intill hagen. Det är en lite bit tomt så husen lär inte bli så stor, så vidare de inte bygger på höjden. Är inte speciellt förtjust i detta, inte för att jag har något emot grannar, men hade problem med en som matade hästarna i ett. Tänk om det kommer en som inte gillar hästar!

Oj! Vad det blåser ute!

av

Storm

Jösses, vilket väder! Det stormar ordentligt ute, och Lill-polarn vill absolut gå ut och jaga löv med Pepper. Jag tyckte först att det inte alls var någon bra idé – men å andra sidan, tänkte jag lite för mig själv, om vinden tar i ordentligt kanske han blåser hela vägen ner till Rosa. Då kunde hon ta över ett tag!

Skämt åsido, han fick gå ut en liten stund på framsidan där jag kunde hålla koll.

Jag hörde hur han skrattade så han nästan storknade varje gång en lövvirvel drog förbi. Han kastade sig hit och dit för att fånga så många löv som möjligt. Pepper, som först försökte satsa på ett löv i taget, insåg snabbt att det var ett hopplöst projekt – så han gick all in och försökte fånga alla på en gång.

De hade verkligen hur roligt som helst där ute, men vinden ökade snabbt i styrka. Det var nog snart dags att ta in dem. Jag gick in för att värma choklad och göra några smörgåsar, så de kunde krypa upp i soffan och titta på film efteråt.

Men innan jag ens hunnit röra om i chokladen kände jag hur huset skakade i vindbyarna. Nu blåser det verkligen för mycket! Bäst att ta med Shakira ut – hon får hjälpa mig att få in de små virvelvindarna innan de hamnar i nästa kommun!

Plockat undan

av

Härligt! Vi fick plockat undan riktigt bra och kom dessutom på nya idéer som man kan göra med det stora cement röret. Få se om jag klarar av att vänta till våren!? Börjar komma en bit på listan och det känns härligt. Jag har beslutat att ta en paus från kärring onsdagarna då det känns lite fel att det bara är jag som har massvis av jobb.

Hoppar på när jag betat av min lista, just nu känner jag bara att det ger mer stress med onsdagarna än att det är roligt.

Det viktigaste

av

Oj! De har glömt att ta in bullpåsen!

Det blåser rejält i dag också, och vi har börjat ta in utemöblerna. Så fort Micael kommer hem ska vi göra ett ryck och fylla transporten igen. Vi har fem gånger kvar i år att köra till återvinningen, så det gäller ju att passa på.

Lill-polarn däremot hade andra planer – han ville fika en sista gång med Esmeralda i hängstolarna innan de plockas ner. Det kunde jag ju förstå, för de där stolarna har verkligen varit favoritplatsen hela sommaren.

Vi funderar också på att ta in fontänen och “fule gubben” från dammen. Pumpen ska klara ganska kraftig kyla, så vi låter den gå så länge det går. Jag och gubben har gjort en liten lista på allt som måste fixas, och det känns riktigt bra att stryka av punkt efter punkt. Lill-polarn har till och med gjort sin egna lista – och just nu sitter han nöjd och myser med Esmeralda efter dagens “arbete”.

Nu står möblerna tryggt inne, och vi gick in för att ta en kopp kaffe innan nästa lass ska köras. Men lugnet varade inte länge.

Plötsligt hör vi Lill-polarn muttra och knorra i hallen:
“Vilka slarvpottor ni är!”

Sekunden senare ser vi honom komma farande med sin lilla packkärra – på väg för att rädda in bullpåsen, det heligaste av allt.

Hur kunde vi bara glömma något så viktigt!?

Trolleri?

av

Trolleri?

Äntligen måndag igen – så man får komma till jobbet och göra lite riktig nytta!
Nej, jag skojar bara. Det är ju lika surt som alla andra måndagar. Jag var trött, hade huvudvärk och längtade bara hem när jag klev ur bilen.

Men där hann jag knappt stänga dörren innan Shakira kom rusande som ett huj! Fram och tillbaka sprang hon, ivrig och glad, som om hon ville säga “kom nu, vi måste leka!”. Jaja, tänkte jag, en liten stund då.

Vi hade inte gått långt upp mot Tobias hus innan jag hörde en mörk röst ropa:
– Hallå… är det någon där ute? Hallå…

Hjärtat hoppade till. Hade Tobias låst in någon hos sig och gått iväg? Jag gick upp för att kolla – men där satt Tobias lugnt på trappan med ett brett flin.

Ropet kom inte därifrån. Det kom från mitt nya förråd!

Jag smög närmare, och mycket riktigt – där inne hängde Lill-polarn med huvudet i pappershållaren.

– Har du fastnat nu igen?
– Nej, nja… jo, men bara lite.
– Vad har du där att göra?
– Det är ju så mycket papper här inne! Jag ville bara kolla hur allt får plats. Det tar ju aldrig slut. Det måste vara trolleri!

Ja, man kan ju undra ibland vad som pågår i hans lilla huvud. Men tröttheten var som bortblåst – det går liksom inte att hålla mungiporna nere när man kommer hem till sådant sällskap.

Artikel