... dina symboler här ...

Familjen

Familjen – Vardagsglimtar, traditioner och stunder som formar livet tillsammans på Krakelgården.

En regnig dag

av

Idag regnar det från morgon till kväll, ett sådant där jämnt och envist regn som gör att filtar och täcken får stanna inne. Blir det inget uppehåll så blir det helt enkelt ingen tvättdag utomhus.

Däremot blir det storstäd i hobbyrummet. Tobbe ska sova där en vecka, och även om han är van vid mycket, tror jag inte att han vill dela rummet med allt pyssel som just nu ligger framme. Det är imponerande hur snabbt det fylls på när man är mitt i flera projekt samtidigt.

Så dagens plan är enkel: röja, sortera och skapa lite ordning inför hans vistelse. Regnet får sköta sitt utanför, medan jag tar hand om det som behövs här inne.

En riktig inomhusdag, helt enkelt.

Selfies!

av

När jag skulle fotografera den berömda trappan från Walk of Shame i Game of Thrones hände det som inte får hända. Kameran slog över till selfie‑läge.

Jag stod där, redo att fånga historisk filmglans, och istället fick jag… mitt eget ansikte. Och när Claes‑Olof såg det? Han började skratta och vinka, som om jag plötsligt blivit en influencer på heltid.

Jag fattade ingenting. Tills jag kom att tänka på den japanska kvinnan från båtturen.

Hon tog selfies som en gudinna. Alltså, riktigt vackra selfies. Varenda bild såg ut som en parfymreklam i solnedgång. Hon var supersöt, perfekt ljus, perfekt vinkel, perfekt allt.

Och så kommer vi. Vi ser ut som två hottentottar som rymt från en vindpinad fjällstation. Rufiga, sletna, håret åt alla håll och kanter, som om vi blivit jagade av en flock vildsvin innan frukost.

Jag menar… jag fattar ju att man måste vara en skönhet för att selfies ska bli vackra. Men herregud så vi ser ut när kameran vänder sig mot oss. Det är som om linsen suckar och tänker: “Nej tack, jag tar landskapsfoto istället.”

Men trappan fick jag till slut. Och även om bilden började som en selfie‑katastrof så slutade det med att vi fick oss ett gott skratt.

Men selfies! Nä tack! Det får vara för min del.

Lunch på Thorskogsslott

av

I dag blev det lunch på Thorskogs slott tillsammans med Mao och hennes vänner från Japan. Det var en så trevlig och avkopplande dag, fylld av god mat, vackra miljöer och fina samtal.

Thorskogs Slott

Jag tror att det var ungefär tio år sedan jag senast besökte Thorskogs slott. Den gången promenerade vi bara runt i den vackra trädgården, men i dag fick vi även gå in i själva slottet. Lunchen åt vi i ett av slottets vackra burspråk, där den historiska miljön och utsikten gjorde upplevelsen ännu mer speciell.

Thorskogs Slott

Maten var otroligt god och det var verkligen underbart att få slå sig ner, koppla av och njuta av stunden. Ibland behöver man bara lämna vardagen en stund och låta sig själv bli omgiven av vackra miljöer och god mat.

Thorskogs Slott

Efter lunchen promenerade vi runt i den vackra trädgården. Det var så rogivande att gå omkring bland grönskan och njuta av slottets omgivningar. Trädgården är verkligen speciell, med sina gamla träd, blommande växter och charmiga små detaljer.

Det blev en fantastisk dag på Thorskogs slott – en dag att minnas med värme och glädje.

Thorskogs Slott

Mao har skottat

av
Gården

Efter onsdagens snökaos såg tomten nästan ut som ett vinterkort — vackert, men helt insnöat! Mao var snabbt ute med skyffeln och skottade hela uppfarten och gångarna mellan husen. Hon älskar snö, men även hon började se nackdelarna när kylan riktigt bet i kinderna och snön aldrig verkade ta slut.

Uppfarten

Själv har jag legat sjuk under hela jul- och nyårshelgen, så jag är så otroligt tacksam för att Tobbe och Micael tog hand om det värsta. Och sedan gjorde Mao ett fantastiskt jobb med att bredda allt när snön fortsatte att vräka ner.

Mellan husen

Men nu har vi beslutat oss att investera i en snöplog, vi är ju tre hushåll här på gården så kostnaden blir inte så farlig, alla har ju nytta av den.

Morgonstrul!

av

Jbbar

Vaknade tidigt i morse, som vanligt, och gick direkt upp för att tända i vedspisen. Det är något så rogivande med att börja dagen till sprakandet från veden och doften av kaffe som sprider sig i köket.

När huset började vakna till liv bestämde jag mig för att sätta mig vid datorn en stund och jobba lite med bloggen. Jag hade hittat ett nytt tema som såg riktigt snyggt ut — stilrent, varmt och med precis den där känslan jag vill förmedla. Dessutom gick det att installera färdiga inlägg och mallar till nästan hela bloggen. Perfekt, tänkte jag.

Vedspisen

Problemet var bara att… allt försvann. Hela bloggen! Borta på en sekund. Hjärtat slog dubbla slag och jag hann tänka både ett och två ”nej, nej, nej!” innan jag sansade mig och kom på att — tack och lov — Hostinger  har daglig backup. Jag loggade in, återställde allt, och plötsligt var bloggen tillbaka igen, precis som innan.

Jag ska erkänna att jag höll hårt i kaffekoppen efter det. Flera års inlägg, bilder och minnen kunde ha varit borta på ett ögonblick. Så jag tror att jag väntar lite med att byta tema… det får bli en annan dag. I dag räcker det med strul.

Artikel