... dina symboler här ...

Mitt liv bland två gårdar – i bilder, ord och små ögonblick

Oktober

Oktober har alltid varit den mest utmanande månaden för mig. September bär fortfarande på milda dagar, skörd, tunnlar som ska pysslas om och en tomt som sjuder av liv. November däremot — då börjar Novent. Ljusslingorna smyger fram, choklad- och glöggbaren görs i ordning, och hemmet får den där första mjuka glimten av vintermys, även om tomtarna får vänta lite till.

Men oktober… Oktober har länge känts som en mörk, dyster passage man bara måste ta sig igenom. En månad som ligger som ett mellanrum, utan riktning, utan glöd.

I år ville jag ändra på det.

Jag har skapat bilder, små ritualer och dagliga uppgifter som följer mig genom hela månaden — ett sätt att göra varje dag lite vackrare, lite mer meningsfull. Och vet ni vad? Nu har jag faktiskt längtat till oktober.

Så det är väl bara att sätta igång med att städa och plocka fram det jag vill pyssla med inför novent och jul.

Att städa med hjärtat

Dagens skrivuppmaning: Vilka är dina favoritidéer för extrajobb?

Det finns något stillsamt och nästan meditativt i att städa en gammal brf‑trappuppgång. Doften av såpa, ljudet av moppen mot kakelgolvet, och ljuset som faller in genom de höga fönstren. Jag trivdes verkligen med det – att se hur varje steg blev blankt och rent, hur hela huset liksom drog ett lättat andetag. 📄 En dag på kontoret!

Sen kom ett helt annat slags städning: filmlocations. Plötsligt stod jag i övergivna fabriker, sekelskiftesvillor, gamla skolor och ibland på platser som kändes som kulisser ur en dröm. Det var otroligt roligt – man fick se så många udda ställen och möta människor med helt olika världar.  📄 Inte hela väl?

Från trapphusens vardagsglans till filmens magiska rum – båda har sin egen rytm, sin egen charm. Och kanske är det just det som gör städningen så speciell: den handlar inte bara om att ta bort smuts, utan om att skapa ordning, lugn och lite glans i världen.

Fem enkla övningar

Dagens skrivuppmaning: Vilka är fem enkla övningar du kan göra hemma?

Att träna hemma behöver inte vara krångligt. Det räcker med några minuter, en matta och lite nyfikenhet. Jag brukar själv köra fem enkla övningar som stärker hela kroppen utan att det känns som ett stort projekt. Perfekt för dagar när tiden är knapp eller motivationen svajar.

Här är mina fem favoriter – enkla, effektiva och möjliga att göra precis där du står.

1. PlankanEn klassiker som tränar mage, rygg och stabilitet. Håll kroppen rak som en bräda och andas lugnt. Börja med 20–30 sekunder och öka när det känns bra.

2. Utfall
Stärker ben och rumpa och ger fin balans.
Ta ett stort kliv fram, sjunk ner och pressa dig upp igen. Byt ben och fortsätt i lugn takt.

3. Rumplyft (Glute Bridge)
En mjuk men effektiv övning för baksidan.
Ligg på rygg, fötterna i golvet, lyft höften upp mot taket och sänk långsamt ner igen.

4. Fällkniven (Bicycle Crunches)
Perfekt för hela bålen och sneda magmusklerna.
Jobba långsamt och kontrollerat – kvalitet före hastighet.

5. Rygglyft
Klockren övning som tränar ländrygg (nedre delen av ryggen) och rumpa.
Ligg på mage, spänn kroppen och håll fötterna i golvet. Lyft överkroppen lugnt upp, stanna kort och sänk kontrollerat ner igen.

Jag försöker träna lite varje dag, men precis som alla andra har jag perioder när det inte riktigt blir av. Då brukar jag tänka: en enda övning räcker för att hålla vanan vid liv. Det kan vara plankan i 20 sekunder eller några rumplyft innan läggdags. Det viktiga är att det känns snällt och möjligt.

171. Makro (144 av 182 )

Bin och humlor arbetade febrilt i dag, fast beslutna att samla de allra sista pollenkorn från basilikan och anisopen som fortfarande blommar. Jag var inte direkt populär när jag började röja – hela tunneln vibrerade av små, ivriga vingar.

Relationerna som lärde mig mest

Dagens skrivuppmaning: Vilken relation har lärt dig mest om dig själv?

Den relation som har lärt mig mest om mig själv är utan tvekan de få gånger jag träffat min biologiska mamma och bror. Under hela uppväxten funderade jag på mina föräldrar — vilka de var, hur de levde, och vilka delar av mig som kom från dem. När Frälsningsarmén till sist fann min mamma föll flera pusselbitar på plats på ett sätt jag aldrig kunnat föreställa mig.

Det var lite som att möta en äldre version av mig själv.

Jösses… hade inte livet varit så tufft och gjort mig blyg och försiktig i kontakten med folk, så hade jag nog varit en kopia av hennes sätt. Extremt hög energi, rörlig som få, och med en närvaro som fyllde hela rummet. Hon bara grabbade tag i mig och visade mig runt medan hon pratade i ett. På tyska — och jag fattade ingenting. Men ändå förstod vi varandra, på något märkligt och fint sätt.

De få gångerna jag träffade henne har gett mig mängder av svar. Plötsligt blev det tydligt varför jag reagerar på ditt och datt, varför vissa känslor ligger nära ytan och andra gömmer sig långt in. Det är märkligt hur några möten kan förändra ens självbild så mycket — som om man äntligen får se hela kartan över sig själv.

Artikel