... dina symboler här ...

Bimballa Bong!

trollar

När Micael kom hem i dag hade han som vanligt tagit med sig posten. Bland breven låg ett stort paket adresserat till Lill-polarn. När han såg avsändaren – Nallekulla – blev han helt stum.

Micael, som precis kommit hem från Stockholm, förstod först inte varför paketet var så stort. Men efter att ha hört historien om det gigantiska påskägget och Nallemagikerna började han le.

I paketet låg ett fint intyg: att Lill-polarn hade åkt magisk nallestock och från och med nu var en av äggets beskyddare! Dessutom innehöll det en stjärnstav att öva trollformler med, en magisk hatt som kunde göra honom osynlig (vilket jag inte är helt förtjust i), lite stjärnglans, tomtelycka, Osiris kort, Sibyllas spåbok, ett halsband med magisk sten – och mycket mer.

Lill-polarn är nu helt uppslukad av sina nya krafter. Från köksbordet ekar det:
– Bimballa Bong, gör den svarta katten gul!

Han var så upptagen med att vifta med sin stjärnstav att han inte märkte att Busen och Edgar hade bytt plats. När han till slut slog ner med staven och tittade upp, blev han så paff att han ramlade av skolbänken.
– Åh! Det funkar! Såg ni? Busen är nu gul och Edgar svart! Wow! Timbla Timla – gör en tårta!

 

Till Nallekulla

Wow! Mitt!

Gubben och jag åkte ner till Mölndal i dag för att köpa färg. Precis vid färghandeln ligger en rondell där kommunen satt upp ett enormt påskägg. Wow, vilket ägg! Gubben saktade in lite i rondellen så jag skulle hinna titta ordentligt.

Det vi inte visste var att Lill-polarn hade varit snabb med att hoppa in i bilen så fort han hörde att vi skulle iväg. Och när han fick syn på det stora ägget hörde vi bara ett jublande ”MITT!” Vi hann knappt parkera förrän han rusade ut – rakt mot rondellen – mitt i trafiken!

När vi kom efter stod han redan där och drog i ägget med all kraft. Han hade ju läst om hur barn får godisägg i rabatterna under påsken, och detta gigantiskt ägg stod ju i en rabatt, så för honom var saken klar: det här var hans fynd, bara hans.

Vi försökte förklara att ägget faktiskt tillhörde kommunen, men Lill-polarn hade slagit dövörat till. Han lyssnade inte ett dugg, utan kramade ägget hårt som om någon skulle försöka ta det ifrån honom när som helst. Just som vi stod där och funderade över hur vi skulle få honom att släppa taget, dök det plötsligt upp två Nallemagiker från Nallekulla!

De berättade att det var deras uppgift att hämta ägget tillbaka när påsken var över. Lill-polarn blev så besviken att tårarna började rulla.
– Men jag hittade ju det! pep han.
En av Nallemagikerna log och svarade:
– Eftersom du är så duktig och släpper ägget, kan du få följa med oss till Nallekulla – om du är tillräckligt tuff?
– Va!? Jag är supertuff! sa han genast.

Till Nallekulla

När vi senare satt i bilen på väg hem log Lill-polarn stort i baksätet. Han var nog den enda icke-nallen i världen som fått besöka Nallekulla. Nallemagikerna kom nämligen inte flygande på någon simpel kvast – de red på stora trädgrenar, två och två, och farten var hisnande!

Och Lill-polarn? Han var lyckligare än någonsin. Det var ju inte varje dag man fick följa med på äventyr med riktiga Nallemagiker.

Nästan färdig

Talgoxe

Var iväg idag och köpte Murgrönan, jag behöver två till och två röda Bägarrakor sedan är jag färdig. Vi hade sått i Rosas växthus en kärring onsdag. Det som Elvy hade sått har kommit upp riktigt bra och det satte jag runt lamporna. Rosa behöver sitt växthus till sina grönsaker nu.

Helt otroligt att våra solcellslampor hann att ladda upp sig så pass i solen att de lyser nu. Batterierna skall ju helst laddas upp i ett dygn först. Tobbias kom ner och inspekterade Portalerna, men hann tycker det står i vägen när han skall backa in bilen. Jag tycker det blev jätte mysigt. Den lilla fågeln fotograferade jag inne från vardagsrummet. Gubben satte upp lite talgbollar i portalen så att jag kan fotografera fler fåglar.

Uteplatsen Uteplatsen i mörker

Våra solcells lampor

Vandrande pinne!

Lill-polarn plockar vitsippor

Det var lite kyligt nu på morgonen, men jag lyckades ändå få med både gubben och Lill-polarn ut på promenad. Lill-polarn behövde verkligen röra lite på sig efter allt stillasittande mys med Esmeralda de senaste dagarna.

Han gnällde förstås en hel del när jag berättade att vi skulle gå i skogen, men jag påminde honom om att han kunde hålla sig på stigen den här gången. Sist blev han nämligen så upprörd över alla omkullblåsta träd att promenaden slutade i ren dramatik.

När vi kom en bit in i skogen blev Lill-polarn alldeles till sig över alla vitsippor som börjat blomma. Han skulle absolut plocka famnen full till Esmeralda. Men just som han gick där med båda armarna fulla, kom en liten hund rusande rakt emot honom – och där for alla vitsippor åt alla håll!

Hundens matte bad genast om ursäkt och förklarade att de just nu tränade hunden till att leta upp köttbullar. Lill-polarn såg skeptiskt på henne, spände blicken och utbrast:
– Tycker du att jag ser ut som en köttbulle, eller!?

Man kunde se på hunden att den aldrig träffat något liknande. Den stod där med huvudet på sned, sniffade förvirrat och tänkte nog sitt. Shit! Vandrande pinne! Hel-skumt!

Mina blomportaler

Var med Rosa till Plantagen, hon skulle köpa blommor till sin farmors grav, och jag skulle kolla till min gravkruka. Sedan behövde jag något till blomportalerna, hade bestämt mig för murgröna och ville ha någon färgklick att varva med. Det blev en Bägarranka av något slag. De jag köpte förra året misslyckades jag total med, men gör ett nytt försök.

Portalerna är ruskigt sladdriga och Rosas har blåst iväg flera gånger. Gick och funderade hur jag skulle lösa detta. Marken är så packad att man kommer ner ett par centimeter bara. Sedan har jag stensatt den lilla uteplatsen och plocka bort en del stenar för att försöka gjuta kändes bara så menlöst.

Kom och tänka på att jag har en massa cement klumpar med handtag på!? Har funderat vad de har varit till, men nu kom de verkligen till användning. Flyger portalerna iväg med dem så är det inte mening att jag skall ha portaler. Fy tusan var de vägde. Trodde jag hade krukor men icke sa Nicke. Det blev till att ta lite hönsnät och mossa som vi har i mängder. Är inte riktigt färdig men jag tror det kommer att bli jättebra.

Artikel