... dina symboler här ...

Willys

Rosa ringde och undrade om jag ville följa med till Willys i Kungsbacka. Hon brukar åka dit och storhandla. I vår familj är det oftast gubben som handlar, jag avskyr när det är mycket folk och blir lätt stressad i affärer. Fast det är klart, Rosa och jag är kopior av varandra när det gäller att handla. Vi går igenom hela affären men det skall gå snabbt och smidigt.

Men man skall ändå inte missa något och idag så serverades det prov våfflor och cappucino. Det var inte en kotte vid det bordet, men när vi gick fram så kom folk från alla håll och kanter. De hade hört Rosa utbrista WOW! Vilken lyx kaffe också! Damen såg så himla lycklig ut när det kom så mycket folk och säger ”jamen jag står ju här för er!”

Jag fick handlat ganska mycket och i fyndlådorna hittade jag mängder av ”bra att ha grejer” Jag köpte de här två tavlorna för 5 kr styck och Micael tyckte de var så super fräcka och ville ha dem till sitt kök. Sen köpte jag lite nya teer och 3 ostar, tänkte jag skulle göra en ost bricka i kväll. Men när Micael granskar ostarna så är det whisky, portvin och öl ost, så han ville absolut smaka på dem.  Hmm! Whisky osten var riktigt god, den kändes kall och syrlig. Skall följa med Rosa fler gånger, var rolig att handla med henne och som sagt det gick snabbt och smidigt.

Fick han vara med!?

dansar

Göta Petter! Ni skulle bara hört Lill-polarn igår när han fick se sin kusin, Lill-fjompen, i Let’s Dance! Jag trodde på riktigt att han skulle flyga upp i taket av ren förfäran.

– Hur kan Lill-fjompen få vara med i tv? Han är ju så kass att han fortfarande har sin stödpinne kvar! Det finns ju ingen bättre än mig!

Och så fortsatte det. Enligt Lill-polarn hade juryn förstås bara låtit Lill-fjompen delta för att de inte vågade ta in en “självklar vinnare” som honom själv. Han fnyser åt att de tycker Magnus är så stor och stark. “Jösses!” säger han. “De kan inte ha sett mycket i sina dagar! Titta på mig! Visst häpnar man av beundran? Man ser ju varenda ådra!”

I dag har vi alla fått uppleva hans tolkningar av de olika danserna. Jag måste faktiskt erkänna att han är förvånansvärt mjuk i kroppen och rör sig med en elegans man inte riktigt väntar sig av honom. Esmeralda blev helt tagen – hon stod bara och gapade av beundran.

När Tobias till slut skämtsamt frågade om Lill-polarn kunde lära honom vals, var det nära att stoltheten slog över. Lill-polarn fick något drömskt i blicken och viskade:
“Vad är Let’s Dance mot Tobias?”

 

Vad kan detta vara?

Vad skall det vara här?

Lill-polarn har inte mått helt bra idag heller, men som tur är har Micaels tjej Nina varit på besök och tagit hand om honom. Under tiden dök snickarna upp för att börja staga längst ner på väggarna så att de kan gjuta upp en bit. Det fattas minst trettio centimeter nu när de bilat ner, så de gjorde i ordning allt inför cementblandningen.

Nina berättade senare att det hade varit allt annat än lugnt medan de höll på. Hon hade haft lite problem med att hålla Lill-polarn på insidan av huset – och tydligen hade han gett snickarna rejält med huvudbry. Han hade sprungit runt på bygget och lämnat små spår överallt, så pass att snickarna började diskutera om det fanns konstiga djur i området! De pratade till och med om att rigga upp en kamera för att fånga ”varelsen” på bild och skicka det till tidningen.

Inte nog med det – Nina fick rusa ut flera gånger för att fiska upp Lill-polarn ur cementblandaren. Till slut lyckades hon avleda honom genom att fråga om han inte hellre ville åka “karusell” ute på altanen.  Först då rusade han in och grön i hela ansiktet och ville se Bamse istället.

Urk!

Urk!

Så fort jag kom hem idag satte jag på en kopp kaffe och sjönk ner i soffan. Det finns nästan inget som slår den där första tysta stunden efter att man kommit hem från en bullrig fabrik. Men tystnaden blev snart misstänkt. Alltför misstänkt. Så här tyst är det aldrig när man delar hus med en Lill-polare!

Jag rusade runt i huset och ropade, men ingenstans fick jag svar. När jag tittade ut genom fönstret såg jag istället Shakira hoppa glatt runt på uteplatsen. Hon hade varit med Tobias idag när han fixade till sin tomt, så jag tänkte inte så mycket på det – förrän jag såg att fläktarna ute snurrade på högsta hastighet.

Först brydde jag mig inte. Sen hörde jag ett ljud – ett slags ulkande som fick mig att ila ut i full fart. Och där ute möttes jag av synen jag aldrig kommer glömma: stackars Lill-polarn hängde på ett av fläktbladen! Han klamrade sig fast med all kraft och såg ut att ångra allt som ledde fram till den stunden. Vi ska nog inte gå in på hur uteplatsen såg ut efteråt…

Jag fick till slut bända loss honom – skakig, flämtande och rätt så blek om nosen. Det visade sig att han bara skulle “städa lite” eftersom Esmeraldas mamma skulle komma på besök. Fläktarna var så smutsiga, och enligt honom skulle han bara “kolla var snörena satt”.

Färgning

Det var min tur att ha kärring onsdag och jag har pratat länge om att färga håret. Har inte kommit längre än till prat men nu tyckte jag att det var färdigsnackat. Jane05 är ju så jättefin och jag har funderat på att ta det mörkare än vad jag brukar. Är en sådan där mespropp som tar samma hårfärg så folk märker oftast inget. Annat när man var ung och körde allt från svart till blont.

I dag tog jag mörkbrunt och är ganska nöjd, få se vad jag tycker i morgon i dags ljus. Vi strosade runt ganska länge på Maxi och spanade in alla goda tårtor innan vi bestämde vad för mat vi skulle äta och begav oss hemåt. Tusen Tack till Uddevallarna och Vänersborgarna som gav mig pengar att ego-handla för. Det känns så gott att bara kunna spendera på sig själv så där.

Artikel