Roadtrips

Då var det dags att ta en sväng till Pilane och titta på konst ute på ett gammalt gravfält. Det var 10 år sedan vi var här sist och då hade vi Shakira med och hon var så fascinerad av fåren som gick och betade. De var dessutom så hundvana att de kom fram och luktade på henne. 

Det var en mysig runda med mycket folk, men inga får denna gången. Jippy skötte sig kanon och fick hälsa på flera stycken. Vi brukar vara lite restriktiva med det, men nu var det så mycket folk och de som satte sig på huk var lite svårt för henne att bara gå förbi. Som tur var hade vi tagit med vatten, för gassade på bra. Vi försökte ändå åka så tidigt som möjligt för att det inte skulle bli så varmt.

På hemvägen stannade vi till vid Stenungsunds småbåtshamn så att Jippy skulle få möjlighet att svalka av sig lite. Hon brukar inte gå i men jag följde med en bit och då hakade hon på. Jösses! Så nöjd hon blev och tyckte det var riktigt kul så det blir till att promenera upp till Tulebo så hon kan få doppa sig ordentligt.

Hon tyckte tången var så spännande och körde ner näsan ordentligt ett par gånger när hon försökte dra upp den. Och hon piggnade till betydligt och skuttade tillbaks till bilen. Men där slocknade hon förnöjt tills vi var hemma. 

Idag kom Alex och hämtade mig för en utflykt till Pilane! Det var två år sedan jag var där och blev verkligen glad när Alex frågade om jag skulle med. Det 400 åriga tempelruinen från Kina var bara så mäktigt. Den stod definitivt på den perfekta platsen. Nu blåste det ganska saftigt och det lät så där härligt mystiskt medan vi fikade en bit nedanför. Gillar verkligen när de sätter ut skulpturer så här och önskar att det fans lite fler ställen att åka på.

De här figurerna med träd var också fräcka de smälte in på något sätt. Gott att se alla besökare och det var ganska många Tyskar som hittat hit. Det är en otrolig upplevelse att gå här i lugn och ro och titta och för mig är det det perfekta sättet att lära sig gilla och ta in konst.  Här kan ni se fler bilder

Elvy och jag tog en tur till Ramhultafallet. Efter lite velande så kom vi fram och oj det var inte den bästa tiden att besöka fallet! Jag har ju varit här för 20 år sedan och då blev jag alldeles ställd över att det var så dåligt skyltat hit med tanke på det gigantiska fallet. Nu hade de fixat skyltar men det var lite dåligt med vatten.

Den bästa tiden är väl runt April-Maj då snön har smält. Fallet är över 50 meter och ordentligt brett så normalt sett är det en mäktig upplevelse att besöka det. men nu fick vi oss en ordentligt klätter tur för att fotografera i mitten av fallet. När vi sedan skulle ner tog Elvy det säkra för det osäkra och satte sig ner.

Plötsligt hör jag hur Elvy säger ojdå! Det satt en groda och tittade på Elvy där hon kom glidandes på ändan. Den glodde en stund på henne innan den gjorde ett jättehopp. När vi väl kämpat oss ner hade Elvy värk i benen och jag tänkte sicken klenbert.

Men när vi stannade till på RK så kände jag allt hur sladdriga benen kändes. Det är inte vardag man klättrar runt så. Måste ta en tur hit när det är mera vatten så ni får se hur det egentligen skall se ut.