... dina symboler här ...

Uddevalla

Myskanka

Där vi hämtar hö har de 3 myskankor för att hålla bort sniglarna på tomten. Det blev att jag pratade med honom en stund, jag har funderat att skaffa just myskankor men hört att de flyger sin väg. Men han menade på att de inte flög så långt och äggen var helt suveräna att baka med för att gulorna var så stora.

Höner

Han har en så otroligt vacker gård och var riktigt pratglad, men det kändes lite dumt att springa runt och fotografera på hans tomt, han tänkte garanterat ”knasiga stadsbor”. Gubben brukar få låta transporten stå där medan han besöker sin mamma och moster i Uddevalla.

Uddevalla bron

Kickan som nyligen fyllt år bjöd på smörgåstårta och kaffedopp. Det var riktigt mysigt och vi åker snart upp igen.

Fågel

Ekorren

Gårdens lille ekorre har dykt upp igen och Shakira är överlycklig. Han springer längs muren 2 gånger om dagen hela sommaren. Det är lika roligt varje år när han dyker upp. Han springer ganska lågt i träden och ibland ser det ut som han väntar in Shakira för att reta upp henne så mycket som möjligt. Han snattrar så in i bänken och ser bara för go ut med sina tofsar.

Nära elen

Äntligen!

Jane har visat flera bilder på sina söta katter när de ligger tätt vid varandra och jag har varit lite avis att jag aldrig får katterna på samma kort. Här ligger gamle Busen och Edgar. Dessa brukar absolut inte vilja ligga nära varandra, men Busen är så gammal nu att Edgar som är lite krigisk av sig inte ser honom som ett hot längre.

Påkörd

Fimpen våran yngsta katt har varit borta i fyra dagar. I dag kändes bara allt så fel att jag gick runt längst vägen och tittade till sist såg jag Fimpen. Han hade blivit påkörd och det känns bara för jäkligt. Vi har alla förberett oss på att gamlingen Busen lämnar oss inom ganska kort tid, men Fimpen shit! viken chock.

Puh! bara en böld.

Jag fick åka till veterinären med Edgar igår, det såg ut som benet var bruten och han haltade rejält. Jag märkte detta redan i fredags och vi skulle åka iväg, när de andra katterna satt vid dörren och ville ut. Klantig som jag är öppnar jag och även Edgar linkar ut med ljusets hastighet. FN vad irriterad jag blev på mig själv. Så hela helgen har jag sett skräck scenario framför mig om hur han har ramlat ner i det uppgrävda och inte kunnat ta sig upp, eller legat någonstans och frusit i stormen. Blev så himla lycklig när han kom linkande ner för backen och ville ha mat.

Jag hade honom i knäet när vi åkte ner till veterinären, han uppskattade inte åkturen något nämnvärt, så när vi kom fram var min vita jacka nersölad med blod och var. Veterinären såg lite undrande ut när jag glatt sa att det var en böld. Jag trodde verkligen något var brutet först, Edgar är 9 år och har aldrig kommit in med en skråma förrän nu. Han såg verkligen invalidiserad ut när han kom. En böld är inget problem och nu är den tömt och han går på penicillin.

Artikel