Vissa motiv finns bara en kort stund. Just nu glöder trädgården i koppar, guld och rött, men om några dagar har novembervinden gjort sitt och färgerna har bleknat till brunt. Därför tänker jag att dagens uppdrag får bli att stanna upp och se det som snart är borta.
När jag kommer hem ska kameran få följa med ut. Inte för att fotografera de vanliga vyerna som jag redan har hundratals bilder av, utan för att leta efter sådant jag ännu inte har upptäckt. Kanske en fröställning som fångar det låga solljuset. Kanske mossa som lyser grön mot de rostbruna löven. Eller en liten detalj vid marken som jag gått förbi hela hösten utan att lägga märke till.
Jag ska gå långsammare än vanligt, böja mig ner lite oftare och försöka se trädgården med nya ögon. Hösten är som allra vackrast just nu, och ibland gäller det att passa på innan naturen vänder blad och går vidare till nästa kapitel.
