
NĂ€r vi gjort oss hemmastadda i lĂ€genheten och fĂ„tt av oss resdammet, gick vi ut för att hitta lunch. Vi hamnade i en smal grĂ€nd dĂ€r de serverade vĂ€rldens godaste hamburgare â och pomfritten ska vi inte ens börja prata om, sĂ„ gott att man nĂ€stan blev lite tyst av ren njutning. Det var precis den dĂ€r typen av enkel, perfekt mat som man bara rĂ„kar snubbla över nĂ€r man reser.

Efter lunchen gick vi rakt in i ett litet godishav. Hyllor med fÀrger, former och dofter som fick oss att le som barn. Vi köpte med oss lite till kvÀllen, mest för kÀnslan av att ha nÄgot gott att plocka med nÀr vi sitter pÄ balkongen och lÄter Dubrovniks kvÀllsljud svepa förbi.

Sedan tog vi en lugn promenad ner till hamnen. Ă
t glass, tittade pÄ bÄtarna som gled in och ut, och bara tog in stÀmningen. Havet lÄg stilla, solen mjuknade och allt kÀndes sÄdÀr semesterlÀtt.

Nu ska vi vila ett par timmar innan vi ger oss ut pÄ en lÀngre kvÀllspromenad. Det kÀnns som att staden har mer att visa oss nÀr ljuset blir gyllene och grÀnderna tystnar lite.

Relaterade