... dina symboler här ...

Safjällets naturreservat.

Det var så himla fint väder idag att jag fick lust att ta en god promenad med Shakira. När jag var tonåring så bodde vi i Mölndal och på gymnastiken fick vi ibland springa runt på de olika slingorna på Safjällets naturreservat. På den tiden tyckte jag (Pest och Pina).

” Området har varit bebyggt under en lång tid och tillhörde Toltorps by, där nuvarande Wallinsgatan utgjorde �bygatan� som gick ned till Göteborgsvägen och Mölndalsån. På den norra sidan mot Safjället fanns boningshus, och på den södra åkermarken mot Bosgården. Safjället utgör ett för forntiden representativt fornlämningsområde, här finns tre stensättningar, två hällkistor från yngre stenåldern, två bronsåldersrösen, och en fornborg från järnåldern. Mölndal har varit en jordbruksbyggd och närheten till Göteborg innebar en stor marknad inte minst för trädgårdsproduketer. På 1860-talet kom de första växthusen. På 1940-talet hade Mölndal den näst största omfattningen av handelsträdgårdar i landet, mätt i antal fönsterrutor i växthusen. ”

Jag parkerade nere vid kyrkan där man inte skall stå och promenerade bort mot fjället. Shakira hade bara selen som tillhör klövjeväskan på sig, tänkte hon skulle slippa släpa massa grejer i de branta backarna, men glömde bort att den sitter som en smäck på henne. Shakira är inte så van vid att gå i trafiken, så hon kan ta sig en ordentlig sniff paus mitt på övergångs ställena. Så när jag gjorde ett litet ryck var det inte lång ifrån att hon flugit förbi mig. Stackare, blicken hon gav mig sa allt. När vi väl hade stånkat oss upp för den branta backen, det finns smidigare vägar men jag tog denna av gammal vana. Så var här jättefina slingor och bra skyltat till de olika fornlämningarna. Det som både var roligt och lite jobbigt var att det var så mycket folk. Så härligt att se folk nyttja de fina smultronställena vi har i våra kommuner.

Det fans flera stubbgubbar som bara såg för härliga ut där de stod mitt i skogen. Jag tänker definitivt åka hit fler gånger och gå alla de olika slingorna runt.

Mina baljor

Dagens bild är på mina baljor som jag haft när jag rensat ogräs. Det är förmodligen någon av mina katter som har vält den ena när de har använt den som vattenho. Nu fick jag hjälp i onsdags med att röja undan sådant här som har en tendens att bli stående och det känns väldigt skönt. Jag tycker att kylan kom tidigt i år medan tidningarna spår en jättevarm vinter? Det har ju hänt att man vaknat en morgon och det har varit helt vitt ute.

Nu slipper jag i alla fall stressa att jag glömt något vasst ute som djuren kan skada sig på. När vi har haft hästarna i trädgården så har vi märkt att de går över allt, de verkar inte bry sig det minsta om det ligger något i vägen. När jag hade den gamle travaren och ponnyn, så gick de runt om det låg något i vägen. Beethoven är väl den som gärna trampar och undersöker allt, men även Bellman har börjat att ha den inställningen att allt skall ge vika när de kommer.

Kom att tänka på…

Gick och funderade idag på springcykeln jag la ut som dagens bild, där jag tycker det är lite synd att man inte gör eller bygger mera själv. Jag kom att tänka på mina väskor som jag gjorde till pojkarna eftersom de gillade micro husen och bilarna så mycket. Både jag och gubben jobbade på biografen Draken. Juletid och alla stor premiärer var det oftast fullsatt och barnen var uppe hos släktingar i Uddevalla, då vi periodvis jobbade natten. Jag tröttnade på alla leksaker ungarna ville ha med sig och byggde de här väskorna.

Det smidiga var att bilarna kunde man stoppa i husen och tåget var batteridrivet med växlar vid spåren, så de fick i princip med sig det de ville ha i en förpackning. Smidigt för alla parter. Väskorna har fått utstå mycket hård lek och forslats hit och dit, men klarat sig riktigt hyfsat. De är visserligen i kraftigt renoveringsbehov båda två, men kan nog hålla även för kommande barnbarn.

Men var den billig att göra? nej det blev ganska dyrt i slutändan, så jag förstår folk när jag tänker efter. Men glädjen att bygga dem och ha dem liggande i nedervåningen med två nyfikna småpojkar som försökte komma in. Det glömmer man inte, och deras snopna min när de rusade runt huset och bara såg två i deras ögon tråklådor. Det kan få mig att små skratta ännu, och framförallt deras min när de öppnade lådorna.

Springcykel

Dagens bild är på en cykel som såg ut som hemmabygge. Den stack ut rejält bland de andra cyklarna som låg på gräset. Blev lite nyfiken och sökte den på nätet. Det var första gången jag såg en sån här cykel. Jag saknar att man gör ting själv, det är så lätt att handla via nätet och allt går att få fram så fort. Det där med att man har byggt eller skapat själv, hör man så sällan. Jag menar inte käcka byggsatser eller pyssel påsar nu utan, ruffa ting man skapat. När barnen var små så var man så mycket duktigare på att hitta på udda grejor i leksaksväg. Och man anammade mera (man tager vad man haver) nu är det så mycket slit o släng över allt.

Höströj

Jippie! det var min kärring onsdag och jag såg verkligen i fram emot att få städa bort dekorationer som inte kommer att klara vinter kylan. Räfsan, spaden och verktyg av alla de slag som låg lite här och där. Sånt man med andra ord har sagt (tar det sen!) men blivit liggande ett tag och som nu gömde sig gräset. Bäst av allt, att jag fick hjälp med att dra väck den vassa harven som hade växt fast i gräset.

Jag fick klippt gräset en sista gång och hittade Shakiras bollar och leksakskorvar, som jag letat efter en längre tid. Jag har just nu en riktigt lycklig hund med massa leksaker vid sin bädd. Med andra ord en riktigt nyttig onsdag idag. Vi ställde in allt i rotkällaren, men lamporna började lysa på direkten när de kom in i mörkret så de satt vi ut igen. De klarar sig nog ute ett tag till. Skall ta och olja in dem så inte bambun möglar. Vi avslutade kvällen med god mat och idol tittande. Tusen Tack för hjälpen.

Artikel