... dina symboler här ...

143. Juli (50 av 182)

143. Juli (50 av 182)

Förra året deltog jag i en nationell räkning av igelkottar. Det var riktigt spännande att vara med och bidra till forskningen om våra små taggiga vänner. På vår tomt såg vi då tre olika igelkottar, och det kändes hoppfullt att de trivdes just hos oss.

I år har situationen förändrats. Jag har bara sett en igelkott, men jag är ganska säker på att det är samma individ som var här förra året. Den verkar känna till alla sina gamla gömställen och vet precis vart den ska gå för att hitta mat. Det är fascinerande att se hur snabbt de lär sig och minns sin omgivning.

Igelkott 2025

Samtidigt kan jag inte låta bli att känna mig sorgsen. Igelkotten har blivit allt mer sällsynt i Sverige och är numera rödlistad, vilket betyder att arten är hotad och riskerar att försvinna. Det är många faktorer som spelar in – bland annat försvinner deras naturliga livsmiljöer, trafiken är en stor fara och det finns färre platser där de kan hitta skydd och mat.


Igelkott

Vad kan vi göra för att hjälpa igelkotten?

  • Låt delar av trädgården vara lite vildvuxna, så att igelkotten får skydd och kan hitta insekter att äta.
  • Undvik att använda giftiga bekämpningsmedel.
  • Gör små öppningar i staketet så att igelkotten kan ta sig mellan trädgårdar.
  • Ställ gärna ut lite kattmat (inte mjölk!) och vatten under torra perioder.

Att se en igelkott i trädgården är alltid en glädje, men det är också en påminnelse om hur viktigt det är att vi tar hand om den biologiska mångfalden. Jag hoppas att fler får upp ögonen för hur värdefulla dessa små djur är – och att vi tillsammans kan hjälpa dem att överleva även i framtiden.

Igelkotten är rödlistad i Sverige enligt Artdatabanken och Naturskyddsföreningen.

249. Renoveringsobjekt (49 av 182)

249. Renoveringsobjekt (49 av 182)

I flera år har jag gått och sneglat på vår gamla sadelkammare – och på hörnet där grisen Babe en gång bodde – och tänkt att det borde gå att göra något riktigt roligt av det där utrymmet. Nu är det äntligen dags att sätta planerna i verket!

Tanken är att skapa en kombinerad örthörna för mig och ett litet bryggeri för Tobbe. Jag ser framför mig hyllor fyllda med torkade örter, burkar med etiketter och doften av mynta, lavendel och timjan. Samtidigt får Tobbe sitt eget krypin för att experimentera med hembryggt öl – en perfekt mix av våra intressen.

renovera

Det är klart att det krävs lite jobb innan vi kan flytta in våra drömmar. Först ut är att tvätta väggarna ordentligt och måla om. Jag funderar på att välja en ljus, varm färg som gör rummet inbjudande och lätt att hålla rent – kanske något i gräddvitt eller dovt grönt för att ta upp känslan av örter och natur.

Jag har samlat på mig en hel hög med gamla fönster, och nu ska de äntligen få nytt liv. Planen är att bygga glaskåp där jag kan förvara och skydda örterna mot damm och nyfikna smådjur. Det blir både vackert och praktiskt – och så får rummet en genuin, gammaldags känsla.

renovera

Det bästa av allt är att vatten och el redan är indraget. Det betyder att vi kan sätta igång direkt, utan krångliga installationer. Det känns nästan lite lyxigt att kunna planera in både diskho och arbetsbelysning från start Att kunna gå ut i sadelkammaren och hämta egen insamlade örter till te, matlagning eller huskurer . Så nu är det bara att kavla upp ärmarna och börja förvandla visionen till verklighet.

221. Ormbunkar (48 av 182)

221. Ormbunkar (48 av 182)

Jag har alltid gillat ormbunkar. De är frodiga, tåliga och ger trädgården en nästan sagolik känsla, särskilt när de breder ut sig i skuggiga hörn eller under träd. Men ibland kan till och med de mest älskade växterna ta över lite väl mycket – och precis så har det blivit hos oss.

Ormbunkar

I år bestämde vi oss för att gallra bland ormbunkarna. Hela familjen hjälptes åt: någon drog upp småplantor, någon klippte ner de största bladen och barnen samlade ihop allt i stora högar. Det blev nästan som en liten skördefest, och det var faktiskt rätt kul att se hur mycket ljus och plats som öppnade sig när vi var klara.

Ormbunke

347. Vitt (47 av 182)

347. Vitt (47 av 182)

I år hände det äntligen – för första gången fick vi tillräckligt med vita vinbär för att koka sylt! Det är något speciellt med de där ljusa, nästan genomskinliga bären som lyser upp bland bladverket. Jag tycker faktiskt att de vita vinbären är sötare än både de röda och de svarta, och sylten får en mild, frisk smak som passar perfekt på frukostmackan eller till pannkakor.

Tyvärr verkade mördarsniglarna också uppskatta våra vinbär minst lika mycket som jag gör. Busken var full av slemmiga sniglar och det var riktigt äckligt att se hur de kalasade på de små klasarna. Jag hade hoppats att bären skulle få mogna lite till, men med tanke på sniglarnas framfart insåg jag att det var nu eller aldrig om jag skulle få några bär alls.


Vinbärssylt

Trots att bären kanske hade kunnat vara ännu lite sötare och saftigare, blev sylten riktigt god. De vita vinbären har en naturlig sötma som gör att man inte behöver lika mycket socker som till de röda eller svarta. Dessutom blir färgen på sylten så vacker – ljus och nästan pärlemorskimrande.

 

  • Plocka bären så snart de börjar bli genomskinliga och mjuka, men vänta inte för länge om du har snigelproblem!
  • Skölj bären noga och koka dem med lite vatten tills de spricker.
  • Tillsätt socker efter smak och låt koka ihop till önskad konsistens.
  • Häll upp på rena burkar och njut av sommaren hela året!

Efter årets snigelchock blir det till att satsa på bättre skydd nästa säsong. Kanske någon form av snigelbarriär eller mer regelbunden plockning. Har du några bra tips på hur man håller sniglarna borta från bärbuskarna?

35. Bågar (46 av 182)

35. Bågar (46 av 182)


Hundarna låg så gott på rampen medan jag städade upp i snickeboa. Solen silade genom lövverket och det var en sådan där dag då tiden nästan står still. I år har både humlen och kaprifolen verkligen tagit fart på bågarna vi satte upp förra våren. Det är fascinerande att se hur snabbt det kan förändras – förra året var bågarna nästan tomma, men nu klättrar rankorna ivrigt och skapar ett grönskande tak.

Det ska bli spännande att se hur mycket det växer nästa år. Kanske kan vi till och med skörda lite humle då, om vi har tur!

Städar