Idag kör jag slow cookern. Jag har bara använt den en gång tidigare — och då gjorde jag risgrynsgröt som blev så… ja, låt oss säga att katten tittade på mig som om jag försökte förgifta henne. Så nu får den en chans till, den där maskinen.
Jag slänger i potatis, bacon, köttbullar ,lök och toppade det med två olika ostar. Nu hoppas jag att det blir bättre den här gången. Jag har så mycket att göra idag att jag tänkte att den kunde vara praktisk. Det är ju hela grejen med slow cookern: man ska bara kasta ner allt, trycka på en knapp och känna sig som en person som har koll på livet.
Vi får väl se hur det går. Men just nu står den där och puttrar som om den försöker övertyga mig om att vi kan bli vänner trots allt.
