... dina symboler här ...

Mitt liv bland två gårdar – i bilder, ord och små ögonblick

Pysselkväll

I dag har vi haft scrapping mys hos mig. Glad att Rosa dundrade upp, blev väl lite matt när jag skulle fodra och Beethoven hade forcerat dörren och gått in vid sidan där jag har höt. Tänker mest på att han väger så himla mycket och att golvet inte är gjort för hästar. Han såg lite lätt förvirrad ut när jag kom, dörren hade stängt sig så han inte kom tillbaka. Hästarna vet definitiv vad de inte får vara, så den stora klumpen försökte smyga sig förbi mig med blicken fixerat på något i fjärran, som om han vore osynlig. Pust!

Så jag hann väl inte pyssla så mycket, men vi skall fortsätta en helg. Explosions boxarna tar lite tid att göra och jag behöver göra fyra till. I kväll blev det mest att lära mig skärmaskinen jag köpte. Den är 100% säker, så att man inte kan skära sig. Trycker man inte så hårt, skär den bara genom halva pappret och blir då väldigt snyggt när man viker. Men där gällde det inte att vara mesig, så det tog ett bra tag innan jag fick till det hyfsat.

Är detta dörren?

Är detta dörren?

Körde förbi secondhanden idag på vägen hem och fick syn på en jättesöt liten kyrka – 20 kronor! Det var ett riktigt fynd, och jag tänkte direkt på Micael. Han kan nog behöva några julsaker till sitt nya hem.

Tobias, däremot, vill absolut inte ha några julsaker. Men jag tror faktiskt han kommer ändra sig så småningom. Han har i alla fall bett mig hålla utkik efter en lampa som “inte sticker ut i designen”… vi får se hur det går.

När jag nämnde ordet fynd hade jag knappt hunnit ställa ned påsen innan Lill-polarn och Wumba Wu var där. De rusade runt för att se vad jag hade köpt. Wumba Wu tyckte våra byggnader här i Sverige såg lite konstiga ut och kröp genast in i kyrkan för att inspektera interiören, medan Lill-polarn stod med huvudet lutat mot taket och funderade på om han också kunde ta sig in.

För tillfället är de helt uppslukade – de har nämligen bestämt sig för att välja tapeter till kyrkan från mina scrappingpapper. Under tiden sitter Rosa och Micael nöjda och pysslar med sina explosionsboxar, ganska glada över att ha arbetsro för en gångs skull.

Men friden varade inte länge. Efter en stund hördes Micaels frustrerade röst:
– Var är alla papper? Här finns ju bara det rosa med en massa nappar på, och det vill jag inte ha!

Lill-polarn harklade sig oskyldigt.
– Ööh… det är inte så mycket, men vi var ju tvungna att prova hur det skulle se ut – så vi satte upp en av varje på väggen i ditt rum.

Micael blev alldeles kritvit i ansiktet och rusade uppför trappan. Lill-polarn och Wumba Wu skrattade så de kiknade och pekade på hela bunten papper som låg gömda bakom kyrkan.

Ujujuj… jag tror jag ska ta en kopp kaffe och låtsas som att jag inte hör när Micael kommer ner igen.

Bords dekorationer

Har fått planterat mina Amaryllis och Hyacinter idag. Den andra krukan blev färdig dekorerad och i den sitter det en vit Amaryllis. Skall gå igenom krukorna i vardagsrummet i morgon, jag skulle vilja göra dem mera jul aktiga. Problemet är att jag har planterat rätt i krukan och har ingen större lust att plantera om alla växter. Får se vad jag hittar på för lösning där. Tänkte jag skulle slinka in en snabbis på secondhanden på hemvägen.

Jag köpte ljushållarna där och skulle vilja ha ett par till, de är ruskigt smidiga att dekorera med. Gillar att ha ljus tända men det är inte alltid jag vill ha ljusstakar. Vi har köpt olika ljushållare och det är så himla fint när de är tända lite överallt.

Mys

Ta skydd!

När jag kom hem från jobbet satt Lill-polarn och Wumba Wu på köksbordet. De såg väldigt viktiga ut och undrade om de kunde få plantera de stora lökarna jag hade köpt. Eftersom jag ändå hade tänkt sätta dem i jorden, tänkte jag att det var lika bra att tacka ja till hjälpen.

Jag hade köpt amaryllisar och hyacinter i flera färger, och det tog inte lång tid innan diskussionen var igång. Efter en hel del tjafs enades de till slut om att den stora krukan skulle få den röda amaryllisen – med två ljushållare och en liten dekorationsros som pricken över i:et.

När det var klart fick ljushållarna plötsligt ett nytt användningsområde. Wumba Wu satte en på huvudet och utbrast att den såg precis ut som grannbyns kungakrona hemma i Afrika. Lill-polarn, förstås, ville inte vara sämre – så han tog den andra.

Sedan fick Wumba Wu syn på flaskan med Amarula som står på hyllan.
– Hemma i Afrika får jag dricka hur mycket sånt jag vill! förklarade han glatt och började leta efter ett så stort glas han kunde hitta.

Lill-polarn däremot var lite mer försiktig. Han mindes alltför väl hur dålig han hade blivit efter den där konstiga röda saften förut. Jag hann i alla fall hejda dem innan det blev någon “kunglig skål” i köket – även om det var nära!

Ops!

Ops!

Wumba Wu har ända sedan han kom hit stått och spanat upp mot vår afrikanska hörna. Där finns saker både från när pappa var FN-soldat i Kongo och från när gubben var i Liberia och Marocko.

Prylarna sitter ganska högt upp eftersom det hänger både spjut och pilar där. Det var ett medvetet val när pojkarna var små och for upp och ner i trappan – det skulle inte finnas någon risk att någon skadade sig.

Men det hindrade förstås inte Wumba Wu. Han är ju betydligt smidigare och hade lyckats ta sig upp på hyllan. Där stod han nu och klappade försiktigt på imalan (hjorten), samtidigt som han berättade med glänsande ögon hur vackra djuren är när de springer över savannen.

Lill-polarn ville förstås inte vara sämre, utan försökte också klättra upp. Det gick sådär. Han slant lite och satte handen på helt fel ställe. Wumba Wu hörde hans stammade ursäkter och tittade undrande på honom.

– Ojojoj! Jag skulle… jag menar… det såg ju ut som en bulle. Jag skulle bara smaka!

Wumba Wu började skratta så våldsamt att han var nära att ramla ner.

Artikel