I dag skulle Lill-polarn absolut följa med mig till jobbet. Enligt honom är han ju en riktig städexpert, så vi skulle bli klara på nolltid! Han hade kommenterat igår kväll att det var “bedrövligt” att jag bara låg i soffan och inte orkade någonting, så i dag skulle han minsann visa hur man jobbar.
Jag sa till resten av familjen att de fick ordna middag själva, men som vanligt slutade det bara med mackor. Bedrövligt, helt enkelt! Lill-polarn hade däremot siktat in sig på den jättelånga korven i kylen – “Delikatess grill-länk” stod det ju, och det måste betyda att den var något alldeles extra. Tyvärr hann inte Micael laga något; han slängde bara till Lill-polarn en fralla och sprang upp till Nina igen.
Så medan Lill-polarn körde runt min städvagn hela dagen, pratade han oavbrutet om mat och allt gott man kunde göra med ett paket korv. Jag trodde mest han skojade – tills jag stod i det stora omklädningsrummet och plötsligt kände hur det började lukta bränt.
Ingen Lill-polare i sikte. Jag letade överallt, och till slut var det bara bastun kvar. Gissa vem som stod där? Japp – Lill-polarn, fullt fokuserad, försökte värma korvpaketet på bastustenarna! Fy tusan, vilken lukt! Och naturligtvis hade han inte tagit av plasten…
För ett par år sedan brann det i en av basturna för att en av gubbarna lagt en jacka på stenarna!? Hmm!
