Ingalill Sjögren
Äntligen fredag! Det är något speciellt med fredagar, för då verkar energin komma tillbaka igen. I dag blir det lite vardagsrumsförfining och några fler förberedelser inför Novent. Att tända lampor, pyssla om detaljerna och göra det extra ombonat känns som det perfekta sättet att starta helgen.
Dagens skrivuppmaning: Vilken är den mest underskattade filmen du någonsin har sett?
Cinderella Man (2005) – Regi: Ron Howard
Filmen berättar den verkliga historien om boxaren James J. Braddock, som under depressionen gick från att vara uträknad och kämpa för att försörja sin familj till att göra en smått otrolig comeback. Det är inte bara en film om boxning, utan minst lika mycket en berättelse om envishet, hopp och viljan att fortsätta kämpa när allt verkar gå emot en.
Det som gör filmen så stark är att den känns äkta. Man får följa både motgångarna och framgångarna, och det är svårt att inte beröras av familjens situation och Braddocks beslutsamhet. Russell Crowe gör dessutom en fantastisk insats i huvudrollen.
Trots att filmen fick fina recensioner tycker jag sällan att den nämns när folk pratar om sina favoritfilmer. För mig är det synd, eftersom den har allt man kan önska sig: en gripande verklig historia, starka karaktärer och ett budskap som stannar kvar långt efter att eftertexterna har rullat färdigt.
Har du inte sett Cinderella Man kan jag varmt rekommendera den. Det är en av de där filmerna som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet än den brukar få.
Byggnadsställning utanför Tobbes hus.
Jag gjorde de här korten för att jag var helt säker på att oktober skulle vara lika seg som vanligt. Planen var att ha en reserv av små aktiviteter när tristessen slog till. Problemet är bara att tristessen aldrig riktigt dök upp.
Istället har jag haft så mycket på gång att jag ibland undrat när jag egentligen skulle hinna med alla korten också. Det har varit utflykter, projekt, fotografering, idéer och en massa annat som fyllt dagarna.
Så om korten var tänkta som en räddning för en långsam månad blev resultatet nästan det motsatta. Men kanske fungerade de ändå precis som de skulle. De fick mig att leta efter roliga saker att göra, och plötsligt fanns de överallt.
Och vet ni vad? Trots att oktober varit allt annat än händelselös kommer jag nog att göra en ny omgång kort nästa år. Inte för att jag behöver dem, utan för att de gör månaden lite roligare.
Mitt i den grönskande naturen i Mljet nationalpark ligger den vackra gamla valvbron som förbinder de två saltsjöarna. Här råder ett lugn som nästan känns overkligt. Det turkosgröna vattnet glittrar i solen, cikadorna spelar sin sommarvisa och tiden verkar sakta ner. En plats som bjuder in till att stanna upp en stund, njuta av utsikten och bara vara närvarande i det som är.
