När jag och Saeng städade en förening så står det ett par skor i slussen på väg ut. Det brukar stå massa skräp och man funderar varje gång hur folk är funtade! Tror de verkligen att de här skorna går själva till soprummet eller att någon vill ha dem? Det finns ju insamling containrar vid vägen om de nu vill skänka dem. Men min första tanke var Cornelis Wreesvijks underbara låt – Somliga går med trasiga skor
Gubben hade fått för sig att dammen läckte !? Vilket den inte gjorde! Så det blev att vi inte gjorde något med växterna runt dammen utan bara väntade att få tummen ur att börja tömma den och då passa på att bygga ut den.
Men nu i våras så körde vi igång och jag blev chockad över hur mycke grodor och paddor vi hade! Jösses! Det rörde sig överallt och vi släppa ner de vi fick fatt på i den lilla dammen vid krydd spiralen tills vi blev klara.
Sönerna hjälpte till med den tunga duken, hämta och flytta på de stora stenarna. Det var härligt att se hur dammen växte fram, men jag gick mest och längtade tills vi skulle hämta blommor och framför allt , fylla upp dammen så djurlivet kom igång igen.
Gubben ville även använda den gamla foder rännan. Sedan kommer vi bygga ut altanen så den kommer vara kloss an rännan. Men det blir ett lite senare projekt.
Idag tränade vi att ha Jippy lös i skogen och vi åkte upp till Tulebo. Där finns gott om stigar man kan ta och inte så tätt med hundar och folk. Vi hade många favorit slingor när vi bodde där och var ute med Kimmy.
Så vi parkerade hos Pelle och Carolin och gick upp vid deras hagar och rätt in i skogen, det kändes som igår, men det är snart 30 år sedan vi hade Kimmy. Jösses! Vad tiden går.
Det fungerade jättefint men Jippy små gnyr av och till? Hon är inte stressad och man ser att hon tycker det är roligt, har aldrig haft en hund som gjort så innan. Carolin trodde att hon kanske gick och småpratade? Elvy´s Ottryd var ju en riktig pratkvarn men det lät lite annorlunda. Vi får väl se när hon blir äldre om hon slutar med detta eller om hon nu bara gör så.
När vi gick tillbaks så sprang Jippy så fort och spårade upp vart hon gått innan, hon visste exakt vilka stigar vi svängt av vid ( Kanon med tanke på att jag har absolut noll koll) Men hade jag inte kopplat henne hade hon väl rusat iväg till Carolin lång innan oss, så det där behöver vi träna på. Hon måste vänta in oss och inte bara dra på som ett snälltåg.
Efteråt tog vi en kopp kaffe och Jippy fick träffa goa Kingston! Kingston ville leka men inte Jippy som blev lite skraj, så det är viktigt att vi vänjer henne vid andra hundar men kanske börjar med en i hennes storlek. Hennes bror bor ju inte så långt bort, så ett besök där hade varit kanon.
Det vi märkte snabbt med Jippy var att hon är en liten drama queen när hon inte får som hon vill eller stressar upp sig och hon är en kopiös samlare. Hittar man inte något så är det bara att kolla hennes bädd. Vi har köpt en hel del leksaker och de älskar hon fullkomligt. Ingen av våra andra hundar har uppskattat leksaker så som Jippy.
När Alex kom på besök hade hon en leksak med sig och Jippy blev överlycklig. Hon älskar pipleksaker och favoriten är en stor bäver som prasslar och piper med dovt läte. Hon märkte det när hon satte sig på den. Hon behöver bita ganska kraftig för att den skall låta och den brukar hon avreagera sig på.
Första gången Jippy såg hästarna ylade hon till och höll på att hoppa ur skinnet, men det gick över på 2 sekunder. Värre blev det för Bellman som har blivit hundbiten och ylandet och hennes lukt verkar trigga i gång minnet av bettet. Så där blev det till att börja träna så Jippy kan vara med vid utfodringen
Nu gillar jag inte skällande hundar och Jippy har inte fått skälla sen dag 1. Dels för att det brukar vara svårt att få dem att sluta när de blir äldre och framför allt för att vi märkte att hon stressade upp sig själv så mycke att hon skrämde upp sig själv. Nu boffar hon till 1 gång lite dovt och det är helt okey
Katternas reaktioner har också varierat och Amor funkade ganska omgående. Chillan och Fisan är extremt svårflörtade men det går framåt. Så har vi då gamlingen Pepper som hårdnackat har vägrat att komma in. Vi har satt ut mat vid Micaels farstukvist, men nu 1 månad senare så börjar han komma fram. Så skitlöjligt egentligen för han är inte rädd för henne och de har luktat på varandra utan problem, men bo med henne är tydligen en annan femma.
Då var det äntligen dags att hämta den lilla guldklimpen och vi beslöt oss för att ta tåget upp. Vi åkte upp tidigt och passade på att vandra runt i Eskilstuna innan Maja skulle komma till tågstationen.
Jippy var lite gnyig och mellan Eskilstuna – Katrineholm så det var väl lite kämpigt för medresenärer som blev medvetna om att det var en valp ombord. Men de tog det med ro och tyckte hon var dunder söt.
Sista etappen så hade gubben bokat första klass och extra tyst vagn! Han tänkte inte alls på att man skulle bokat hundvagn. Och som sagt! Det tog inte länge innan en dam hade hämtat tågvärden. Det var väl lite klantigt av oss men sista gången vi åkte tåg var när vi hämtade Shakira för ca 15 år sedan och då var det absolut inga problem.
Nu fanns det plats i djurvagnen och där kopplade Jippy av direkt och slutade helt med att gny. Det var 2 hundar och en barnfamilj som var med så det blev mer liv och rörelse. En helt perfekt vagn för Jippy som somnade så gott och vi kunde koppla av helt.
