
Vi startade ganska tidigt eftersom vi skulle Ă„ka 60 mil och stanna halvvĂ€gs till Dordogne. Jag tyckte serpentinvĂ€garna var lĂ€bbiga i Italien och Ăsterrike men hĂ€r tog de verkligen pris. NĂ„r jag tittade upp mot toppen och sĂ„g hur de slingrade sig upp genom tunnel efter tunnel och hur lĂ„ngsamt det gick sĂ„ kĂ€nde jag lĂ€tt panik. Det slĂ„r lock för öronen och jag fĂ„r kraftig huvudverk av luftskillnaden och för att jag förmodligen spĂ€nner mig. Nu satte vi pĂ„ en ljud bok och det var gott att kunna sitta och koncentrera sig pĂ„ den. SĂ„ de 60 milen gick riktigt fort och vi var framme lite för tidigt till hotellet. Och tur var vĂ€l det!

Deras hemsida hÀr
Gubben hade lyckats hitta vÀrldens sötaste slott! The Chateau de Picomtal. Vi var de första gÀsterna som kom och pÄ sÄ sÀtt vÀlja vilket rum vi ville ha. Rummen skilde sig markant frÄn varandra och nÀr vi kom till det sista sÄ föll vi pladask. Det var Louis XVI Suite , sÄ stort och pampigt!

Jag gick runt och videofilmade och tog kort pĂ„ de andra rummen innan de andra gĂ€sterna kom. Det var precis sĂ„ vi hann med det. Det kĂ€ndes sĂ„ konstigt att gĂ„ dĂ€r och smyga runt i rummen, men sĂ„ roligt đ
TrÀdgÄrden var bara sÄ ljuvlig med sina stora Irisar. HÀr hittade jag en bra film pÄ den.

 Vi var nere i Embrun och Ät en god middag och tog en snabb promenad runt. Lite synd att vi inte hade mera tid hÀr fÄr byn var klart sevÀrd, kanske nÄgot Disney aktiga. Byggnaderna sÄg lite fejkade ut som pÄ Euro Disney i Paris, nu var de förmodligen inte det men man vet ju aldrig.

Naturen var ju sÄ grym att man höll pÄ att dÄna och nÀr solen föll pÄ olika stÀllen pÄ bergstopparna sÄ var den ena vyn inte den andra lik sÄ man hade nog kunnat ta bilder dÀr i evigheter och ÀndÄ fÄtt de att se olika ut.
