Nostalgitripp till Sjövik
De hade fixat till den stora grusplanen och busshållplatsen, men annars så visste jag exakt hur jag skulle gå. När vi bodde där så var husen nybyggda och vi fick fixa till gräsmattan själva. Nu var allt så otroligt frodigt. Jag visade Claes-Olof huset vi bodde i och berättade om hur vi skulle gå för att komma till de olika ställen som jag varit vid.
Det ända som var skillnaden var att det kommit till nya hus där det varit skog och att alla avstånden var betydligt kortare än jag mindes. Så när vi skulle gå till Sjöviks gården så tyckte jag men herre jösses det är jätte långt dit!! Hm 800 meter var ju inget att knorra om? Så frånsett avstånden så var det sig jätte likt. Vi gick runt så länge att det var gott för Shakira att få svalka av sig i Mjörn. Det var första gången hon såg vågor i vattnet och hon hade fullt sjå med att försöka fånga dem.
Det gladde mig oerhört att de har bevarat alla gamla gårdar och hus i den mån det har gått och lagt ner energi för att bevara det pittoreska. Det var så fint att växa upp här och kontrasten till Mölndal som man tyckte var en storstad var enorm. Det är en kille på jobbet som har flyttat till Sjövik och han trivs jättebra trots den långa vägen till jobbet varje dag. Pappa knorrade ganska mycket om vägen på vintern så när vi flyttade så kunde han gå till jobbet och det var han värd efter alla års slit. Det sista vi besökte var min gamla skola, oj oj snacka om att gamla minnen kom tillbaka.
Claes-Olof och jag satt och diskuterade vart vi kunde åka nu när det är midsommar och allt? Slottsskogen har vi varit på så många gånger och jag var lite sugen på att åka till Sjövik. Så när Claes-Olof sa ja men då tar vi och åker till Sjövik så blev jag kanon glad. Jag bodde där som liten och det var flera år sedan jag var där, ja det är nog nästan 30 år sedan. Hu var åren går. Vi stannade vid gamla posten (Det var det när jag bodde där) nu mera är det ett litet sött bibliotek.
Share this:
