Idag tog jag ett rejält krafttag och rensade bort sly i den gamla grunden där det lilla sylthuset en gång stod. Det är lite sorgligt att det inte finns några bilder bevarade, för enligt vad jag hört ska huset ha haft höga, vackra rutor.
Vi har haft så mycket annat att renovera genom åren att skorstenen bara har fått stå kvar som den är. Men nu känns det faktiskt som att tiden har sprungit ifrån den, och jag börjar inse att det nog inte är någon idé att försöka renovera. Istället lutar det åt att plocka ner den helt.
Det ligger fortfarande kvar trasiga rutor i marken, och ett av träden intill har gammal eltråd virad runt sig som också måste bort. Det finns en hel del att ta tag i, med andra ord.
Men när brännässlorna väl försvinner och slyet röjs undan blir det så otroligt luftigt och fint. Det är verkligen guld värt – även om det känns lite motigt mitt i arbetet när man ser hur omfattande det faktiskt är.
