Idag har Rosa och jag varit i Kungälv på scraploppis. Det var riktigt trevligt, och jag hann knappt innanför dörren hemma förrän Lill-polarn och Wumba Wu stod redo.
– Har du köpt något till oss? frågade de i kör.
Hmm… ja, det hade kanske varit smart. Då hade jag nog fått sitta i fred en stund. Som det var nu, ville de förstås scrappa med mig.
Till sist gav jag helt enkelt upp. Lill-polarn hade åsikter om precis allt jag gjorde. Jag höll på med en explosionsbox, och han ifrågasatte varför jag gjorde si och inte så. Varje gång jag limmade fast något ropade han till Wumba Wu att ta skydd — “nu smäller det!”
Jag förklarade tålmodigt om och om igen att den inte skulle explodera på det sättet, utan att kanterna bara skulle ramla ner snyggt. Men det var för döva öron.
Till slut insåg jag att det inte var någon idé att försöka scrappa i lugn och ro med de två i närheten. Jag bad dem istället dekorera om min korg. Wumba Wu gav sig genast på flaskorna som, enligt honom, “stod snett”, medan Lill-polarn tog mina nya fotoramar, stoppade in kort på sig själv och ville dekorera hela korgen fullt med dem.
Så… min korg har definitivt fått ett nytt stuk – väldigt personligt, och med tydlig Lill-polarn-touch!
