Idag tog jag mig äntligen tid att gå igenom alla kryddor. Det visade sig vara en betydligt trevligare uppgift än jag hade väntat mig. Burkar sorterades, innehåll kontrollerades och till min glädje var det bara en enda krydda som hade passerat bäst före-datum. Inte illa med tanke på hur många burkar som samsas i lådorna.
En del av kryddorna kommer från Dubai och flera av dem har jag faktiskt inte hunnit prova ännu. Det känns nästan som små smakäventyr som väntar på rätt maträtt. Örtsaltet däremot använder vi flitigt här hemma och det har blivit en självklar favorit i köket.
Sedan jag skaffade mina odlingstunnlar har jag blivit allt mer förtjust i färska örter. Det är något särskilt med att kunna gå ut och plocka precis det man behöver till maten. Doften, smaken och känslan av att använda något nyss skördat slår det mesta.
I år har jag också torkat enorma mängder brännässlor. Förrådet är välfyllt och kommer att räcka länge. Även kattmyntan har gett en riklig skörd, så den finns det gott om på hyllorna i örteriet.
När jag tittar på mina samlade örter känner jag mig faktiskt ganska nöjd. Variation finns det gott om. Det enda som saknas just nu är åkerfräken, som används till mitt schampo. Det står därför högst upp på inköpslistan. Annars är örteriet välfyllt och redo för ännu en säsong av teer, kryddblandningar och små örtprojekt.
Ibland är det de enkla sysslorna som ger mest tillfredsställelse. Att öppna skåpet och mötas av ordning, väldoftande kryddor och burkar fyllda med sommarens skörd känns nästan lika bra som själva odlingen.
