... dina symboler här ...

Ingalill Sjögren

Dag 5 – Lugn styrka

Moringa och nässla i morgonkoppen – två gamla vänner som alltid vet vad du behöver.

Blåbären är små mörka stjärnor av kraft.

Morgon- Smoothie

  • 1 dl blåbär
  • 1 banan
  • 1 tsk Moringa
  • 1 tsk nässla
  • 3 msk havre (blötlagda)
  • 2–3 dl mandelmjölk
  • Ev. 2 msk yoghurt om du vill ha krämighet

Lunch: Potatisbullar i våffeljärn med skagenröra, ägg och avokado

Ingredienser

  • 8 färdiga potatisbullar, frysta och tinade
  • köpt Skagenröra
  • 1 ägg
  • 1 avocado

Instruktioner

  • Lägg potatis bullen i våffeljärnet
  • lägg sedan på skagenröra 
  • koka och skiva ägget
  • skiva avokadon

Idag röjer vi i trädgårdarna, och det känns i både armar och rygg. Grenar, kvistar, gamla stammar och allt det där som samlas i hörnen får äntligen ge vika. Det är ett sådant där arbete som är både tungt och befriande på samma gång — varje lass bort betyder lite mer ljus, lite mer ordning, lite mer andrum.

Och mitt i allt detta får lunchen bli så enkel som möjligt. Ingen hemmagjord skagenröra idag, hur mycket jag än älskar den. Istället blev det en köpt variant, rakt upp och ner, och det var precis lagom. En snabb paus, våfflade potatisbullar, lite skagen, ägg, avokado och sedan tillbaka ut igen.

Ibland är det just det som behövs: något enkelt, något som inte kräver mer av dagen än den redan gör. Trädgården får sin kraft, och vi får vår.

Kväll: Gotu kola (om du har) eller citronmeliss

Under dagen har kroppen fått sin dos av Folat, B‑vitaminer, antioxidanter, krom.

322. Tunnel  (88 av 182)

Längs hela sidan har jag sått ringblommor och krasse – i allt från ljust, nästan citrongult till djupt varm röd. Och när allt blommar… ja, då är det som att kliva rakt in i en färgexplosion. Nästan så man stannar upp mitt i steget och bara tittar.

Ringblommor

Det har ju varit en sån där seg vår. Kylig, utdragen och lite tveksam. Som om värmen aldrig riktigt vågade bestämma sig. Jag gick där och tittade på jorden, väntade och undrade om de ens tänkte kika upp.

Men så plötsligt händer det.

En dag ser man de första små knopparna. Nästa dag lite fler. Och så, utan att man riktigt märker när, har hela raden vaknat till liv. Som om de bara väntade på rätt ögonblick.

Det är väl det som är charmen med att odla. Man får öva på tålamod – vare sig man vill eller inte.

Och när det väl kommer… då är det värt allt väntande.

Ringblommor

Nu går jag där i tunneln varje dag och njuter. Av färgerna, av humlorna som surrar och av känslan att livet ändå hittar sin väg, även efter en kylig start.

Ringblommorna må ha varit sena i år – men de gör entré med stil.

Vad är det bästa köp du någonsin har gjort?

Det finns ju köp… och så finns det köp.

Sådana där spontana, nästan lite slumpmässiga, som visar sig bli trogna följeslagare genom livet. Ett sådant gjorde jag i Lissabon, under en semester i Portugal som redan då kändes lite extra varm och färgstark.

Mitt bästa köp? En grön vindjacka.

Eller ja… grön och grön. Den är nämligen vändbar. På ena sidan är den sådär härligt grön som smälter in i naturen, perfekt för promenader bland buskar, hundar och trädgårdsland. Men vänder man på den – då händer något helt annat. Då blir den röd och rutig, med en tydlig känsla av jul, glögg och kanske en och annan pepparkaka.

En riktig humörjacka, helt enkelt.

Jag minns så väl när jag hittade den. Den hängde där lite ensam, som om den väntade på just mig. Och det visade sig också vara den allra sista.

Sedan dess har den varit med… överallt. I flera år. Nästan dagligen. Den har fått följa med ut i blåst, småregn, trädgårdsbestyr och otaliga promenader. Och varje gång jag tar på mig den känns det lite som att välja dagsform:

Grön – lugn, jordnära och redo att rensa ogräs.
Röd och rutig – lite mer liv, lite mer “nu kör vi”.

Och varje gång jag vänder den där jackan tänker jag faktiskt lite på Lissabon.

Lissabon

Dag 4 – Sol över jorden

Smoothien är dagens gröna start, med chili som en varm puls.

Morgon – Smoothie

  • 1 banan
  • 1 kiwi
  • 1 tsk Moringa
  • 1 näve spenat
  • 3 msk havre (blötlagda)
  • 1 nypa chilli
  • 2–3 dl mandelmjölk
  • Ev. 2 msk yoghurt om du vill ha krämighet

Lunch: Gräddig portabellopasta med köttfärs

Ingredienser

  • 4 port spaghetti 
  • 200 g portabellosvamp
  • 1 gul lök
  • 1 msk olja
  • 500 g nötfärs
  • 1 vitlöksklyfta
  • 1/2 tsk torkad timjan
  • 2 1/2 dl matlagningsgrädde
  • 2 dl mjölk
  • 1 msk japansk soja
  • 1/2 msk majsstärkelse
  • salt
  • peppar
  • 1 zucchini (à ca 300 g)
  • 1 citron
  • 1 msk olivolja

Instruktioner

  • Koka pastan enligt anvisningen på förpackningen.
  • Ansa och skär portabellon i klyftor. Skala och skär löken i klyftor. Stek svamp och lök i hälften av oljan i en stekpanna några minuter, lyft upp på en tallrik.
  • Stek färsen i samma panna i resten av oljan och pressa i vitlök och krydda med timjan, salt och peppar (se tips). Lägg tillbaka svamp och lök i stekpannan.
  • Blanda grädde, mjölk, soja och majsstärkelse och häll i pannan, låt koka upp och smaka av med salt och peppar.
  • Strimla zucchinin tunt med en potatisskalare och blanda strimlorna med pressad citronsaft och olivolja. Krydda med salt och peppar.
  • Servera pastan med sås och zucchinisallad.

Kväll: Citronmeliss + grönt te

Drick långsamt.

Andas mellan klunkarna.

Låt örterna tala.

Låt frukterna bära dig.

Och låt veckan bli en mjuk cirkel av omsorg –

Under dagen har kroppen fått sin dos av D‑vitamin (svamp), B‑vitaminer, zink, krom.

Vilket är det roligaste missförståndet du någonsin varit med om?,

Dagens skrivuppmaning fick mig att le för mig själv redan innan kaffet ens hunnit kallna. För visst har man varit med om en del märkliga missförstånd genom åren – men ett sticker ut lite extra.

Det var den gången vi satt hos mäklaren, sådär lite lagom spända och förväntansfulla, med drömmar om gårdsliv och odlingsbäddar som dansade framför ögonen. Samtalet flöt på fint, tills den där avgörande frågan kom:

“Hur hittade ni objektet?”

Och vi, självsäkra som bara den, svarade i kör:
“På Båå-visjeon”

Fast… inte som man säger det här hemma i Sverige. Nej då. Vi uttalade det med pondus, som om vi precis klivit av ett internationellt fastighetsmöte i London:
“Bovision med ett sje-ljud.”

Mäklaren tittade på oss. Och blinkade.

“Förlåt… var sa ni?”

“Båå-visjeon.” upprepade vi, lika övertygade. Kanske till och med lite långsammare, för säkerhets skull.

Det blev tyst en stund. Ni vet en sån där tystnad där man nästan kan höra kugghjulen snurra. Mäklaren lutade sig bakåt, kisade lite och såg ut som om han försökte koppla ihop ett mycket komplicerat pussel.

“Jaha… menar ni… Bo vision?”

Och där. Där föll poletten ner.

Det var som om någon drog undan mattan under vår språkliga självsäkerhet. Plötsligt hörde vi själva hur vi hade låtit – som två entusiaster som försökte göra en svensk bostadssajt till något slags internationellt varumärke.

Än idag kan jag inte säga “Bovision” utan att höra det där överdrivet engelska uttalet i huvudet. Och jag undrar lite stilla om mäklaren fortfarande minns oss som “de där Båå-visjeon-människorna”.

Det är tur att husköpet gick bättre än uttalet i alla fall.

Artikel