Varje morgon numera har vi fått en ny, varm rutin här hemma. Hittekatten Gustav, med sina mjuka tassar och stora, nyfikna ögon, kommer trippande in så fort vi öppnar dörren. Med en självklarhet tar han sikte på finsoffan – som om den alltid varit hans.
I soffan ligger mammas gamla lapptäcke, ett riktigt hantverk från när hon var ung. Gustav letar upp en mjuk vik, rullar ihop sig och vilar sitt lilla huvud på täcket. Han spinner till ibland, som om han drömmer lyckligt, och alldeles strax slumrar han till. Där ligger han, ostörd och trygg, och sover som bara katter kan – djupt och länge.
