Det finns en liten park nära Partille Arena som känns som en hemlig oas mitt i vardagen. Här slingrar sig murgrönan uppför höga pelare och blandar sig med andra gröna växter som fångar ljuset på sitt eget stillsamma sätt.
Mellan dessa gröna spiror finns fina sittplatser – små rum av frid där man kan slå sig ner med en kopp kaffe, läsa, eller bara lyssna på vinden som rör vid bladen. Ibland hörs sorlet från arenan i fjärran, men här känns världen mjukare. En stunds stillhet omsluten av grönska och mjuka skuggor – en enkel men ovärderlig vila i det urbana landskapet.
