Tjärblomster (Viscaria vulgaris) är mer än bara en vacker blomma – den fungerar som en tydlig indikator på hur marken mår.
I år har vi fått mer tjärblomster i hagen och den berättar att jorden är torr, väldränerad och näringsfattig, ofta med sandig eller grusig karaktär. Den klarar torka tack vare sin djupa rot, men försvinner snabbt om marken blir för näringsrik.
Arten är också ett gott tecken på biologisk mångfald. Den trivs i öppna, hävdade miljöer som naturbetesmarker och hällmarkstorrängar, där traditionellt bete eller slåtter har hållit landskapet öppet. Där tjärblomster växer finns ofta höga naturvärden.
Dessutom föredrar den kalkfattiga, sura till neutrala jordar och är typisk för marker med berggrund som granit eller gnejs.
En spännande detalj är att dess släkting, fjällnejlika (Viscaria alpina), är känd för att indikera tungmetaller i marken – särskilt koppar – och har till och med lett till upptäckten av en gruva utanför Kiruna.
Jag skall ta en sväng i lilla hagen och se vilka fler arter som är nya för i år, hagen ser betydligt bättre ut i år än förra året och jag tror det är fjärde året som vi har låtit det växa vilt.
