Självporträtt 1913….

Det har varit en hyfsad lugn dag. Jag har kunnat jobba i långsam takt och det har bara varit så kanon för min armbåge. Det är den monotona rörelsen när jag tar trapporna som gör att jag fått så jäkla ont. Vill helst inte att det skall bli  tennis arm i slutändan. Nu kunde jag i lugn och ro testa vilket som belastade armbågen mist så att den får vila och lära mig att städa lite smartare och inte bara ånga på. Har ju hållit på med detta sedan jag var 15 så det börjar väl att sätta sina spår.

Det finns ju inte så många jobb att välja på så man får nog börja tänka på hållning och hur man belastar. Tja sedan kan man ju kanske bli smartare som en del, le och smöra i första hand, sitt på rumpan så mycket det bara går och städa minsta möjliga. Toppen strategi, man håller i betydligt fler år. När folk sedan ifrågasätter städningen är det bara att se ut som ett vandrande frågetecken.

Såå! Då har jag snart gjort de teman som känns jobbiga att ta. Men skall jag vara helt ärlig var det betydligt lättare att fota min nakna rygg än den här skiten. Jag hade lagt på dimma på bilderna men efter att ha rådfrågat Monica så valde jag de bilder som är utan. Folk får helt enkelt snabbt surfa vidare eller stänga av! Men nu skall det lilla korvskinnet till tygbit tillbaka till RK så kan de sälja den en gång till för en tia.

Elvy var gullig och lånade ut sina prickiga pumps, några storlekar för stora men det kändes idiotiskt att lägga ut något som jag inte kommer att använda. Fast de här pumpsen tycker jag var lite läckra! En längre snyggare svart klänning så hade jag kunnat tänka mig dem. Jag satt ganska länge igår och tittade vad de andra hade tagit för bilder och det slår en ganska snabbt att de som började fota lite försiktigt nu fotar betydligt mer vågade bilder och tar ut svängarna rejält.

Blir så himla imponerade av idé rikedomen och hur snyggt de mixar till bilderna till de olika teman.