... dina symboler här ...

Trodde jag var förberedd!

För ett tag sedan tog jag kontakt med Frälsningsarmén som letar upp släktingar om man är adopterad. Har letat förut men bara sprungit in i en vägg. Sekretessen är lite annorlunda i Tyskland. Jag har fått två brev från min biologiska pappa för över 20 år sedan men så blev det tyst och åren går.

Har fått brev från Frälsningsarmén med jämna mellanrum och så fick jag ett i dag som var mycket tunnare. Det stod att han dött för vad de tror runt 5 år sedan, som sagt sekretessen är lite annorlunda. Vill jag ha mer information så måste jag själv skriva till myndigheterna. Shit! trodde jag var beredd på det värsta, men det sved bra ändå. Där är nackdelen när man skjuter upp ting.

Är min biologiska mamma också död lär jag aldrig få reda på var min bror är. Det känns ruskigt frustrerande! Jag har ingen aning om vad han heter, hur gammal eller något. I bland kan jag känna att det var tur att mamma blev så senil och go på slutet, risken hade varit att jag blivit himla bitter annars. Vad fn gav dem rätt att sno min identitet egentligen, att aldrig svara på frågor eller ge mig bekräftelse.

Shit! vad jobbigt det känns just nu. Hur tusan kunde de säga att det åtminstone inte splittrade syskon när det var  precis de det gjorde. Fick reda på att jag hade en bror till, när min bror som kom med mig till Sverige hade dött. Det sved att aldrig kunna säga till min bror hur rätt han hade, han mindes en bror men väldigt vagt. Vi hade ju en del minnen från barnhemmet och andra vi varit hos.

Hur tusan kunde de få för sig att så fort vi kom på båten så upphörde det att vi skulle prata tyska och minnen, frågor ignorerades och tystades ner. Jag var ju inget spädbarn utan en fullt tänkande 5 åring.

Min födelsedag!

Jag har haft en kanonfin födelsedag. Här är en bild på oss som har kärringonsdagen, Jag har tyckt att det är lite trist att en av oss alltid är borta när vi tar kort. Vi har stativ hela högen men inte tänkt på att man kan ställa in kameran på timer. Idag fick jag ett nytt objektiv och ett stativ som är gjort på kulor så jag kan vrida fast det runt träd och vinkla det ganska kraftigt. Den skall klara 3 kilo så det skall bli lite spännande att testa den på olika ställen. Har man hängt upp sin kamera på en gren vill man ju helst inte att den skall dimpa ned i första taget.

Fick en ros i kruka med med överraskningsblommor sådda vid sidan av Rosa med familj och Scrapping kit av Elvy. Ingmari hade skickat en jättemysig bok och fröer. Tusen Tack för en kanonfin födelsedag.

Pysselskåpet och skrivbordet

Hu! vilken snärjig dag. När jag kom hem stod precis gubben och Tobias och lastade av mitt nya pysselskåp. Gubben var så dunderförkylda att svetten bara forsade och jag tyckte att det var bättre vi hämtade skrivbordet en annan dag. Men han ville ha det undanstökat så vi tog bara en kopp kaffe så bar det av igen. Skrivbordet var vid Sjövik där jag bodde som liten och jag kände av suget att flytta tillbaka dit. Kändes så gott att få slänga ut det gamla skrivbordet vi har haft det i över 20 år och bara förlängt det med skivor och lagt ett jättestor glasskiva över för att få mera bredd. Nu passar möblerna mera ihop och skannern kan stå uppe hos gubben så slipper jag ha sånt här nere. I morgon skall vi leta efter handtaget som lossade medan vi bar, nu är vi bara för trötta.

Tobias klarade det.

Idag skulle vi har kärringträff hos mig och tapetsera. Nu hade gubben och sonen redan börjat och är snart klara, så det passade bra att Rosa är dunderförkyld och att jag skickade hem Elvy efter en kopp kaffe. Hon hade världens migrän och såg inte allt för frack ut. Gulligt att hon var beredd att tapetsera i det skicket.

Tobias den rackaren hade sagt att han skulle till arbetsförmedlingen, men kom hem och hade klarat sitt körkort. Han är också ett litet vrak idag, han hade varit så nervös för uppkörningen att han inte sovit i natt. Så idag tänkte vi gå upp till Tobias och kolla på film med varsin pizza och bara koppla av.  Äta lite tårta och bara rå om varandra.

Ny tandfasad

Micael har varit hos tandläkaren idag och slipat ner sina framtänder, han skall få en fasad på två framtänder och så skall de dra två tänder där nere.  De är två mjölktänder men finns inga nya tänder under. En tand skall tydligen vara 8mm bred, men Micaels är 5mm breda, så han har mellanrum mellan varje tand. Vi har väl inte tänkt så mycket på det och hans självförtroende är det heller inget fel på, men idag när han kom hem så var han riktigt lycklig och tyckte testfasaden var jättesnygg.

Micael blir ju 18 år i år, men jag tror det är upp till 21 som det är gratis tandvård. Tandläkarna har varit väldigt noggranna och dividerat fram och tillbaka hur de skall göra, en fasad håller bara i 10-15 år sen skall den bytas ut. Då får Micael betala själv, så därför vill de behöva göra så lite som möjligt i munnen. Bra tänkt med tanke på att de funderade först på att ta nästan varje tand, tills en specialist tittade och kom fram till denna lösningen.