Hästarna

Jag är så in i nordens glad över rampen som snickaren byggde! Den är så ruggigt stabil. Vi har fyllt sand, lagt dräneringsrör, fyllt upp med tegelpannor men allt har bara sjunkit undan och med allt regnande som varit de sista åren har gjort att det blivit katastrof. Bellman som är tyngst har sjunkit ner ganska mycket och liksom tagit satts för att komma in. Tog upp detta med snickaren som körde igång på direkten med att bygga rampen. Nu är pålarna nerslagna över en meter och på vissa ställen står de på berg.

I går när han gjorde det mesta så var han helt slut efter att ha trampat runt i leran, han tyckte att detta jobbet var ett av de tyngsta han haft just för att det blev så tungt att röra sig. Så när allt var klart ville han absolut vara men när hästarna skulle inviga rampen. Bellman kom först som vanligt, nafsade Beethoven när han kom för nära och sedan gick han runt Beethoven och putte ut honom för att gå först. Men!! Så nöjda de var och det är så mysigt att de har så tydliga signaler att även snickaren såg hur nöjda de var.

Han tyckte det var så roligt att få se hur de reagerade och hur de anpassade stegen efter reglarna. När vi ställde oss sedan på rampen så promenerade hästarna lugnt upp och ner, stannade till och sniffade försiktigt på snickaren innan de gick vidare. De var så super nöjda 🙂

Järnspikars vilket skumväder det har varit. Molnen har varit otroliga att se på och det brakade loss med en ordentlig åskskur. Trodde inte det kulle bli någon ridtur idag, men Camilla dök upp så det var bara att ta ut dem. Jag har ganska kraftig huvudverk så det är ett ordentligt väderomslag på gång. Även hästarna var lite stökiga att rida och hade ovanligt mycket skit i sina öron, så tack och lov att de är såpass snälla som de är. Men idag kändes det som vi bara var på fel ställen överallt. Det var så mycket joggare och cyklister i rörelse att det kändes som förgjort och Beethoven som brukar skita i det mesta reagerade när det kom en cyklist med en hund.

Som tur var tyckte Bellman fjanterier och hade siktat in sig på att få komma hem och äta hö, i de lägena spelar det ingen roll var som finns på stigen bara han kan ta sig förbi och hålla god takt. Han plockade ganska många grenar på vägen som han åt på och det gör han alltid när det är något oväder på gång. Han är ju matvrak som det är, men vid oväder blir det sju gånger värre. Det var i alla fall mysigt och jag känner mig avslappnad.

Göta Petter så fort hästarna har betat ner runt stallet. Tog ner dem precis utanför huset nu. Men vi har ganska mycket blinningar här och i lilla hagen så det är ingen större vits att sätta fast tråden för hårt, inte när de är vid husen i alla fall. Jag satte mig och skulle ta några fina kort på Amor när det slog mig vilken mysröra här är! Shakira sprang fram och tillbaka, Amor var ju bara tvungen att kolla vad hon skulle ta vägen.

Gubben och Micael diskuterade pumpar,  Beethoven betade i lugn och ro medan Bellman stod och frustade över mitt huvud. Han hade fått syn på att jag satt med kameran och den kan ju vara ätbar? Sånt måste kollas innan han kan beta vidare. Jag vet inte om ni tänkt på det men Bellman tittar alltid i kameran! Han har sten koll på vart man befinner sig. Tur det för ibland blir det lite väl snävt med utrymme och Amor glömmer allt  när det kommer en fluga eller något som rör sig.

Gött med lite klipp hjälp 🙂