Armband ( 245 av 365 )
Pust! Försöker få lite ro, men det verkar kört. Blir så trött på försäljarna när de inte ger sig! Inte tusan behöver jag förklara för dem varför jag inte vill ha produkten! Ett enkelt NEEEJ!! Skall väl ändå räcka? De ger sig inte förrän man blir otrevlig och så skall de ju inte behöva vara. Säger man nej så inte tusan ändra jag mig efter deras tjat, snarare tvärtom. Försökte fixa till en doppresent till Elvys dotter dotter Leiah, men får ta det på helgen när jag har mera tid och inte blivit uppretad av försäljare.
En annan grej jag inte heller smälter är det här armbandet som jag fått av min stora syster när jag var liten. Jag bara älskar det armbandet. Men när jag var liten och hade en kompis på besök så frågade hon om hon fick låna det och jag sa ja. Senare när jag gick på ett födelsekalas hade ( kompisen!) givit bort armbandet i present till hon som fyllde år. Det är nog en grej jag aldrig kommer att glömma. Jag fick ju tillbaka mitt armband men bara grejen att göra en sådan sak. Det blir att jag tänker på det varje gång jag ser armbandet.
One Comment
Pysselfarmor
Det var då en märklig “kompis”….!
Vet du vad som hände henne senare i livet? Jag menar hon verkade inte kunna skilja på mitt och ditt….men det kanske egentligen inte är hennes “fel” – hon var ju barn då och det handlar ju i grund och botten om uppfostran och den moral man får hemifrån.
Menar du telefonförsäljare? Vi gick med i NIX och det är många år sedan någon ringde till oss…
http://www.nix.nu/
nu ska jag titta vidare bland dina fina bilder….