Bloggtema – Jobbigt
Dagens tema från Livsturisten är: Jobbigt
Hmmm! Det som tar mest på mig är nog om familjen och djuren mår dåligt. Det som har varit jobbigt nu är att det varit sånt skitväder. Att man lyckats få hästarnas hovar kanon bra och sedan sakta behöva titta på när de blir sämre på grund av all blöta. Beethoven som i stort sett aldrig har problem bli halt och en eventuell hovböld på gång. Han har rasp på ett ben som slog till ordentligt eftersom de torkar så långsamt.
Att vi nog renoverade på ett ställe för mycket! kändes som jag inte kunde vända mig om utan att krocka i bråte. Renoveringen har dragit ut för Micael och det känns i moders hjärta att se hur han håller positiviteten uppe när gubbarna bara klafsar runt i hans hem. De har andra jobb och helgdagar har kommit i mellan. Snickaren och kakelgubbarna är helt underbara och gör verkligen världens kanon jobb, utan det är att ibland har pengarna tagit slut och ibland måste vi helt enkelt prioritera något annat.
Mitt i allt har man äntligen hittat storebror. Självklart positivt men vi har helt olika uppväxt och det märks på våra sätt. Jag tar absolut inte till mig någon, just för att han är släkt och har lite svårt att fatta varför jag automatiskt måste öppna stora famnen. Där har väl omgivningen varit rent ut sagt bedrövlig med sina kommentarer om hur de tycker jag skall vara och bete mig. Det har rent ut sagt varit skit jobbigt och fått mig att fundera på om det var så smart att ens ta kontakt.
🙂 Men nu har vädret blivit bättre. Jag har tagit kontroll över hästarnas hovar igen. Beethovens rasp är nästan borta och jag skall ta i tur med Bellman i dag.
Jag älskar mitt rum, det ger mig kraft och energi. Kakelgubbarna sliter för fullt inne hos Micael och sedan är det inte så mycket kvar. Det går ju framåt med stormsteg.
Känner äkta glädje över att släkten börjar utvidgas och Rosa har hjälp mig med skypen. Så är det någon som vill skypa 🙂 är det bara att plinga. Obs lär nog ta tid innan jag gillar videosamtal! Men men allt får ta sin tid. Ingen idé att stressa sönder sig för att andra tycker si och så.
Share this:
11 Comments
Lotta
Vilket fint inlägg blandat med jobbigt o det som är positivt. Det är en konst att klara av att se det positiva mitt i det jobbiga.
Sköt om dig!
ingbac44
Så vackra vinterbilder du har.
Carro
Skönt att allt börjar ordna sig
Rosa
Det där med familjen är aldrig lätt. Människor i sin omgivning menar säkert väl, men de besitter inte samma erfarenhet, utan dömer efter eget huvud med den erfarenhet de har. Man måte lära sig respekter att alla människor inte är som dem. Utan vi kommer alla med olika erfarenheter. Så ni som tycker en massa, bord tänka en gång till. Oftast har ingen bett om eran åsikt. Även om ni menar väl,
Gullvi
Inte alltid lätt att sortera ut vad man vill ha och vad som är bra för en. Men det är väl bara att som vanligt skynda långsamt eller vända tillbaka…
PJAK
Enda fördelen med det jobbiga är väl att man njuter desto mer när man tagit sig igenom det hela….
Finns ingen handbok över hur man ska vara eller ej. Det får man känna sig för. Så skit i alla goda råd och följ din magkänsla!
Kram
Benita
Vad kul att du har Skype.
Vi kan adda varann om du vill.
Och, jag lär dej gärna att gilla videosamtal…. nån dag… 😉
Du ska vara DU, Ingalill.
Det finns inget som säger att allt är en dans på rosor och att man automatiskt KÄNNER varann bara för att man delar gener.
Ta din egen tid på dej!
(((kram)))
Ingalill
Gärna 🙂
Jane Melander
Oj! Vad mycket snö!!
KRAM!!
Lotta
Vet du. Det är bara du som går i dina skor och vet hur du känner och hur du känner osv. Blir så himla sur när jag läser att andra ger kommentarer om hur du borde vara eller reagera. Hur kan dom veta? Har dom varit i din situation? Säkerligen inte, så skit i dom! Idioter finns det gott om i vårt avlånga land!
Fortsätt att vara precis som du är!
Kram!
Pysselfarmor
Vet ju inte alls vad det handlar om men av egen erfarenhet så har jag för längesedan helt slutat med att uppfylla “andras önskemål”….går helt efter egna känslor och skiter fullkomligt i att man kallar mig egoist.
Var jobbigt i början – den där Luther satt på axeln och hummade hur det skulle vara si och så…men gu’ så skönt nu när jag bara kan säger jasså säger du det jaha..börjar inte ens säga emot…folk liksom lägger av för de får inget mothugg ;-))
Hoppas du kommer till ett läge som känns rätt för DIG och inte på grund av någon annans påverkan.