... dina symboler här ...

Mängder av Nässelfjärilar

av

Jösses! Vad fjärilsblomman och pepparmyntan drar till sig fjärilar. Har suttit ute i det fina vädret och njutit av det vackra skådespelet. Härligt att kvällarna fortfarande är riktigt fina, för i morse var det svinkallt och man får riktiga höstvibbar. Pumpan som jag satte vid dammen sprider ut sig och skickar iväg sidoskott som slingrar sig över gräsmattan. Kan bara inte komma ihåg var det är för pumpa sort, ätbar eller dekoration.

Miniros

I år har vi verkligen haft tur med våra blommor och det mesta har kommit upp. Kryddspiralens kryddor blev så stora att jag lätt kommer att kunna dela upp även till sönerna nästa år.

Tomtens verkstad

av

Tomtens verkstad

När jag och Micael röjde framför rotkällaren kom den stora gamla stubben fram. Jag hade egentligen tänkt plantera taklökar på den, men innan jag hann så långt hade nytt sly redan vuxit upp – som vanligt när man tänker “det där fixar jag sen”. Nu tog vi äntligen tag i det, och kunde inte låta bli att sätta dit en trädgårdstomte mitt på stubben.

Jag måste nog leta fram något riktigt knasigt att komplettera med – stubben känns som gjord för ett litet skådespel.

När jag kom körandes hem vinkade Lill-polarn glatt vid rotkällaren och ropade att han hade hittat tomtens verkstad! Självklart, förklarade han, måste det vara i just den källaren tomten arbetade – han stod ju alldeles bredvid och samlade ved till sin stora julklappsmaskin!

Lill-polarn stod där och bedyrade vilken otroligt snäll person han var. Hyss? Nä, det var ju Pepper som höll på med sånt. Han själv var exemplariskt skötsam – särskilt inför julen.

Han la in högsta växeln och erbjöd sig att hämta mer ved, så att julklappsmaskinen kunde tillverka massor av paket. Han kunde till och med leta rätt på några jordgubbar till tomten, “så han orkar jobba hela natten”.

Och hittar vi inga själva, menade han, så har ju garanterat den griniga gubben nedanför backen några – “och han behöver ju ändå inte alla”.

God mat

av

Elvys onsdag och egentligen ville hon in och titta på kultur kalaset. Jag brukar vara som ras efter första veckan efter ledigheter. De har en tendens att bara ta tillsynsstäd en dag i veckan, fast det jobbas för fullt i fabriken. Så det är en del som skall rättas till, snålheten bedrar visheten för det blir bara mer ingrott och svårt att få rent.  Så Elvy lagade en jättegod spagettirätt och vi satt bara och kopplade av. Men det verkade som vi alla var i behov av att bara slappa. Det var riktigt mysigt och jag fick verkligen göra en kraftansträngning för att ta mig ur fåtöljen och köra hemåt.

Dörrmattan

av

Dörrmatta

När jag körde upp på uppfarten såg jag Lill-polarn stå på Micaels trappa med en mycket bekymrad min. Han såg ut som om han funderade över livets stora frågor – men det visade sig snart att det handlade om något betydligt mindre.

Micael hade nämligen köpt en ny dörrmatta när de hämtade kaminen, och nu stod Lill-polarn och tvekade inför att kliva på den. Just då frös han inte, så egentligen borde det vara okej att gå in. Men så kom en vindpust, och då blev det kallt… och då var han ju inte säker längre.

Jag har ingen aning om hur länge han stått där och funderat, men jag hann knappt kliva ur bilen förrän han ropade:

– Jag måste ha en rejäl pälsrock inför vintern, annars kan jag ju inte hälsa på Micael!

När jag frågade varför han inte bara går in, pekade han allvarligt på mattan.

– Man får inte frysa!

Jag gick fram och läste – och mycket riktigt: på mattan stod det “No cold feet allowed!”

– Nämen! Sicken matta! sa jag och försökte hålla mig för skratt.

Lill-polarn såg tveksam ut. “Det är väl bara på skoj?” frågade han. Men han tyckte ändå jag borde kolla med Micael först, för säkerhets skull.

Wow, tänkte jag. Vilket guldläge! Jag ska nog införskaffa ett gäng sådana mattor. Jag lär inte vara sysslolös på våra kärring onsdagar, bara till att skriva lite förbud och förmaningar.

En liten sväng med Monica

av

Jag hade glömt  av när jag bestämde med Monica, att jag skulle upp till Uddevalla. Tur att Micael hoppade in för mig i stället. Ett lass hö, besök hos farmor och Kickan och hämta Micaels kaminen var det jag skulle ha gjort egentligen. Men jag var verkligen sugen på en ridtur med Monica.  Bellman verkade ha sträckt sig eller så har han problem med strålen igen.  Ridturen var fin men vi fick byta häst med varandra. Bellman vet att det inte ät någon idé att spela invalid med mig, medan Beethoven gåt bättre med Monica. Båda hästarna var på gott humör och Bellman gjorde verkligen sitt bästa idag.