... dina symboler här ...

Påkörd

Fimpen våran yngsta katt har varit borta i fyra dagar. I dag kändes bara allt så fel att jag gick runt längst vägen och tittade till sist såg jag Fimpen. Han hade blivit påkörd och det känns bara för jäkligt. Vi har alla förberett oss på att gamlingen Busen lämnar oss inom ganska kort tid, men Fimpen shit! viken chock.

Puh! bara en böld.

Jag fick åka till veterinären med Edgar igår, det såg ut som benet var bruten och han haltade rejält. Jag märkte detta redan i fredags och vi skulle åka iväg, när de andra katterna satt vid dörren och ville ut. Klantig som jag är öppnar jag och även Edgar linkar ut med ljusets hastighet. FN vad irriterad jag blev på mig själv. Så hela helgen har jag sett skräck scenario framför mig om hur han har ramlat ner i det uppgrävda och inte kunnat ta sig upp, eller legat någonstans och frusit i stormen. Blev så himla lycklig när han kom linkande ner för backen och ville ha mat.

Jag hade honom i knäet när vi åkte ner till veterinären, han uppskattade inte åkturen något nämnvärt, så när vi kom fram var min vita jacka nersölad med blod och var. Veterinären såg lite undrande ut när jag glatt sa att det var en böld. Jag trodde verkligen något var brutet först, Edgar är 9 år och har aldrig kommit in med en skråma förrän nu. Han såg verkligen invalidiserad ut när han kom. En böld är inget problem och nu är den tömt och han går på penicillin.

Höst förberedelse

Rännorna som Claes-Olof satte upp vid stallet funkar kanon, det börjar redan se bättre ut där hästarna skall in. I dag la vi på första lasset torv och skall lägga på lite mera om några dagar. Jag vill se först var det sjunker mest och om vi eventuellt behöver gräva ner mera dräneringsrör. Bellman har haft problem med en spricka vid strålen, men det börjar se bättre ut nu. Kommer det att regna flera dagar får de vara inne på nätterna så hovarna får chans att torka ordentligt.

Jag tog en sväng runt för att titta så jag inte har fått mera sniglar. När jag fick syn på att den lilla markkrypande Petunian har blivit ruggigt stor. Så jag har tagit skott för att ge Rosa och plantera på andra ställen. ”En vacker och vädertålig petunia med mängder av blommor. Växer först lite upprätt och buskigt men får med tiden 50-80 cm långa revor och ett hängande växtsätt”. Rosa som lyckas med det mesta tog kål på sina, medan min lille blev gigantisk.