Våra djur

 I går trampade Beethoven mig på foten när jag verkade honom, han hade för bråttom ur städet så det blev lite fippligt rent ur sagt. Shit! Vad det gjorde ont var tvungen att gå ut och få lite luft innan jag fortsatte. Blev lite stressad att jag kanske inte skulle få ut foten ur stöveln. Kändes lite läskigt när smärta försvann. Men jag hade inte behövt bekymra mig, jag lovar den kom tillbaka med full kraft när jag väl fått ur foten ut stöveln.

Så idag sitter jag bara och njuter. Mina 50 bilder kom från photobox och jag är jättenöjd med kvalitén, de från snapfish går ut idag, men jag skall fixa bilderna innan 24.00 hoppas det jag har tid till dess. Det är alldeles för fint väder för att sitta inne. Har börjat lite med dekorations band till scrappingen och sitter nu och fixar till rosetter. Skall strax steka lite potatis och squash innan jag lägger mig en stund i hängmattan. Hoppas ni har lika fint väder som här.

Himla gott väder idag, perfekt att rida i. Elvy hade givetvis fel byxor på sig! Ni vet sådana där som man får skavsår i ändalykten av! Frånsett det så var båda hästarna på riktigt gott humör. Beethoven höll ner huvudet och var väldigt tillmötesgående när man gjorde i ordning honom. Stod helt stilla tills jag kravlat mig upp. Jag använder bara paddarna nu och jorden är lite för stor så den går bara runt om man andväder stigbyglarna. Sedan skall man helst inte gå upp via dem utan från en stol.

Men när vi red iväg så märktes det direkt att jag börjar få ordning på hovarna, Beethoven slog inte i tårna en enda gång och Bellman gick riktigt bredbent med bakbenen. Elvy kände också en rejäl skillnad nu och tyckte hovarna var jättefina. Bellman och Elvy brukar inte dra jämt men nu gick det hur fint som helst och det är ett tecken på att han mår så mycket bättre.

Visst känns det lite tungt när man inte har någon med ryttare, men hellre det än det järnvägars jäktet jag hade när med ryttarna ville rida på ett sätt och jag ville lära dem western. Det slutade med att jag och hästarna mådde skit och jag åkte på Lichen ruber av stressen att få allt att fungera. Jag var ta mig tusan prickig överallt utan i ansiktet och vi skall bara inte gå in på hur det kliade. Så jag passar mig noga för att inte hamna i den stress karusellen igen.