Huvudvärken ville inte riktigt ge med sig i dag, så att ligga och villa blev bara jobbigt. När jag läste runt på MN såg jag att Charlotta skulle gå ut i Mulleskogen, jag blev så sugen på en promenad. Frågade gubben om vi inte kunde åka någonstans där det var platt, jag måste ju vara försiktig med min fot. Egentligen ganska idiotiskt tänkt med tanke på att jag är en snok i kubik och vill gärna utforska allt så nära det bara går. Trodde jag verkligen på det själv? att jag skulle stå stilla och fint på en bro och fotografera en gammal kvarn! utan att gå över alla smala rännor som fanns? alla trasiga fönster som man bara måste glo in i. Knappast! Gubben blev varse om att vår hund Shakira led av samma snok syndrom, när hon slängde sig upp längst en vägg och skulle över.
Han hann precis fånga henne i luften. Jag brukar inte ha så lång lina om det är kraftiga vattendrag eller hård trafik i närheten. Shakira är så van att följa med och att jag tar det för givet att hon hänger på, så det har blivit att hon går över det mesta och är otroligt duktig på att lösa problem om hon hamnar i tokiga lägen. Stora nackdelen är väl att hon är lika flummig som sin matte och ser sig inte alltid för, utan tror att allt skall lösa sig. Vi fick oss en rolig tur med mycket att se på. På hemvägen skulle gubben in och handla så jag och Shakira hoppade av i Lindome och promenerade hem, platt och bra väg om än lite tråkig. Men både jag och Shakira behövde röra på oss.
Redan på 1300-talet omnämns att kvarnanläggningar finns på platsen. Fram till 1857 fanns här fem fall, som samlades till ett större fall, genom att dammen vid bron byggdes. Kvarnen öster om dammen uppfördes samtidigt.
Den renoverades 1934 och har senare tillbyggts. Denna var i bruk ända fram till slutet av 1980-talet. Intill kvarnen ligger mjölnarbostaden, uppförd ca 1880. På åns västra sida finns en rödmålad f.d. kvarnanläggning från 1880-talet.
