... dina symboler här ...

Puh! bara en böld.

Jag fick åka till veterinären med Edgar igår, det såg ut som benet var bruten och han haltade rejält. Jag märkte detta redan i fredags och vi skulle åka iväg, när de andra katterna satt vid dörren och ville ut. Klantig som jag är öppnar jag och även Edgar linkar ut med ljusets hastighet. FN vad irriterad jag blev på mig själv. Så hela helgen har jag sett skräck scenario framför mig om hur han har ramlat ner i det uppgrävda och inte kunnat ta sig upp, eller legat någonstans och frusit i stormen. Blev så himla lycklig när han kom linkande ner för backen och ville ha mat.

Jag hade honom i knäet när vi åkte ner till veterinären, han uppskattade inte åkturen något nämnvärt, så när vi kom fram var min vita jacka nersölad med blod och var. Veterinären såg lite undrande ut när jag glatt sa att det var en böld. Jag trodde verkligen något var brutet först, Edgar är 9 år och har aldrig kommit in med en skråma förrän nu. Han såg verkligen invalidiserad ut när han kom. En böld är inget problem och nu är den tömt och han går på penicillin.

Höst förberedelse

Rännorna som Claes-Olof satte upp vid stallet funkar kanon, det börjar redan se bättre ut där hästarna skall in. I dag la vi på första lasset torv och skall lägga på lite mera om några dagar. Jag vill se först var det sjunker mest och om vi eventuellt behöver gräva ner mera dräneringsrör. Bellman har haft problem med en spricka vid strålen, men det börjar se bättre ut nu. Kommer det att regna flera dagar får de vara inne på nätterna så hovarna får chans att torka ordentligt.

Jag tog en sväng runt för att titta så jag inte har fått mera sniglar. När jag fick syn på att den lilla markkrypande Petunian har blivit ruggigt stor. Så jag har tagit skott för att ge Rosa och plantera på andra ställen. ”En vacker och vädertålig petunia med mängder av blommor. Växer först lite upprätt och buskigt men får med tiden 50-80 cm långa revor och ett hängande växtsätt”. Rosa som lyckas med det mesta tog kål på sina, medan min lille blev gigantisk.

Lill korven

Jag var hemma hos Rosa och tog nya bilder på den lilla korven. Då Rosa ringde och kollade läget och undrade hur det var med katterna. Jag berättade att den hade kravlat sig ur lådan igen och att jag hade öppnat så Morris kunde röra sig fritt ett par timmar. Hon undrade hur det gick med trappan!? Jösses jag hade alldeles glömt bort trappan.

Nu far visserligen inte den lilla korven fram som en torped, men ändå! Hur tusan kunde jag glömma bort trappan? De får vara inne i Fredrics rum tills Rosa kommer tillbaka och kan ha bättre uppsikt. Gottegrisarna i Turkiet skulle åka ut på båt utflykt i morgon, man blir ju jätte avis med tanke på vårt väder vi har haft det sista ( blåst och regn).

Rosas kattunge

Jag passar Rosas katter när de är på semester, jösses vilken liten korv kattungen har blivit. Det hade ramlat ner en kudde i katt lådan så Morris hade tagit ut ungen. Händer det igen så får jag möblera om där inne så inget går på tok. Kattungen är väl ca: 3 veckor nu och börjar kräla runt en del, så det är bra om den kan hålla sig i lådan och inte på utsidan. Garderoben är ganska stor med massor av bråte och det kan bli svårt att hitta den om den krälar runt därinne.

En söt gäst

När vi var ute och jobbade på uteplatsen ser vi två bollar komma farande, den ena for upp i trädet som en raket och Shakira rusade dit för att kolla vad det var för något. En härlig kräm färgad, förmodligen Norsk skogskatt satt uppe i vårt träd. Fimpen brukar inte jaga andra katter så vi blev lite förvånade. Han kanske var på dåligt humör idag?

Han såg lite förskrämd ut uppe i trädet men kom ganska snabbt ner. Fimpen sprang och jagade runt Shakira istället, så den lilla gästen kunde springa hem till sig igen. En otroligt vacker katt. Nackdelen med att bo på gård mitt i ett bostadsområde är att folk har en tendens att slänga upp sina katter här när det har tröttnat på dem. Vi har haft en stor röd katt boende på loftet ett tag men han har försvunnit nu, synd att den var så skygg så man inte fick tag på den och kunde placera ut den. Men den här gästen var en välmående en med halsband och inte speciellt rädd av sig.