... dina symboler här ...

Annalkande storm

Fyllde på med två nya torvbalar i den boxen som hästarna sover i. Lika bra att få det gjort innan balarna fryser till isklumpar. Men jag tycker inte det var kallt ute när jag red utan snarare som om det skulle bli varmare väder. De varnar ju för världens snöoväder i morgon så jag ville ha klart allt hos hästarna i fall de behöver stå mycket inne.

Jag blir så himla trött på alla rådjur vi har i skogen, nu var de ganska många och fast jag hojtade så blev de inte nämnvärt rädda utan glodde bara på mig och Bellman. Då var det snarare Bellman som reagerade när de for åt alla håll och kanter för att sedan stanna och bara glo. Jag hade bestämt mig för att rida i mellan dem och det gick hur fint som helst oftast är det bättre än att vända en spänd häst. Frånsett rådjuren så var det riktigt mysigt ute och det kändes absolut inte som om det skulle bli kallare. Bostadsområdet såg så charmigt ut
när jag red förbi, men jag glömde att jag hade makro på kameran så det blev bara närbild istället för hela området som var tänkt.

Kall ridtur

Kvarnby

Helt otroligt vilket fint grepp egentligen hästarna har när de är barfota, där det var is tog Beethoven små trippande steg så det inte skulle bli spagat variant. Glömde ta med vantarna så jag frös så in i bänken om händerna men förövrigt var jag varm och go. Älskar verkligen paddarna som ger värme från hästarna plus att jag känner direkt om de spänner sig för något och kan parera det mycket fortare. Riktig mysig ridtur och jag blev impad på att han inte tvekade att ta sig över gärdsgården när jag tappade bort stigen och red lite road off.

Kvarnby

Alvarlig talat, trodde inte det var möjligt att det kunde bli så mycket is. Det ser ju ut som jag varit i Sibirien och fotograferat. Är det soligt imorgon tror jag nog jag åker dit igen och försöker koncentrera mig på detaljer. Jag blir så himla ivrig och fotograferar hej vilt och rusar fram och tillbaka. De andra som fotograferade hade gigantiska objektiv och stativ och var väldigt lugna och sansade. Fick en och annan blick när jag for runt som besatt.

Beethoven

Dagens bild är på Beethoven. Jag hade varit i Askim och fotograferat, när jag kom hem stod båda hästarna vid uppfarten. Det slår mig nästan varje gång jag ser honom, hur konstig han egentligen ser ut. Som någon skum korsning av något slag. Det har ju hänt massvis av gånger att han skrämt slag på andra hästar man mött ute. En gång när jag var ute och red, så stod det ett rådjur 1 meter ifrån uppe i skogen, han släppte inte Beethoven med blicken för en sekund. Så nära har jag aldrig varit ett rådjur som då. Han såg ut att fundera på vad tusan det var som gick i hans skog. Så typiskt att man inte hade kameran med sig då.

Kallt men vackert

Äntligen känns det som man är på väg att ha hunnit med det man vill. Spärrade bara av halva köksträdgården för hästarna, alla täcken är inköpta och det mesta är undan plockat. Mera hö och mera torv för bäddar och dränering så är även den biten färdig. Har äntligen bränt av alla kort och rensat upp i datorn. Det har varit lite små strul med datorn och jag vågar inte chansa ifall hårddisken är på väg att ge sig.

Vid dammen Vid dammen

Nu när det blir mörkt så fort så känner jag mig så begränsad, vist är det en mysig årstid men det är bökigt att rida och promenera runt med pannlampa i ett. Är det bara snö, så lyser den upp och det är vackert. Måtte vi slippa all slask, hovar och hagar tar så mycket stryk att man är på väg att ge upp varje år. Blir det pengar över vill vi göra en riktig dränering runt hela gården. Men när solen skiner som idag, då är det allt bra vackert ute med lite frost och alla höstfärger.

Shakira

Långtur

Monica kom upp och vi tog en rejäl tur med hästarna. Monica börjar få kanon fin kläm på Bellman och jag slapp ha halsförlängaren på Beethoven. Säkerhets prylar och hjälpmedel skall på direkt men helst av så fort det går så man inte bra sitter och ha det för bekvämheten skull. Det är ju samspelet med mig och Beethoven som inte har fungerat, därav halsförlängaren. Men idag var han helt suverän och låg på lagom, han verkligen ansträngde sig för att förstå mig och jag slappnade av mer för att ge honom utrymme. Jag tycker det är obehagligt när han kör upp huvudet och vill ha växel 100 knyck. I dag förstod han att jag vill ha 50 och sakta gå till 100 och sen ner till 50 igen.

Vädret var helt perfekt och sjön låg så spegelblank. Skall se till att ha den gamla kameran med mig när jag är ute, dels för att jag kan ta kort och visa hur Bellman ser ut för Monica. Man har en känsla av att han bara är lång i kroppen när man sitter på honom, men han blir otroligt kompakt när han är på hugget och rör sig väldigt fint. För första gången sen jag köpte hästarna fick jag känna den goa känslan av att Beethoven röde sig så mjukt att man upplever att man bara åker runt på en kudde. Den känslan försvann när jag började sko dem och jag tyckte de blev stumma att rida. Båda har nu varit barfota i 3år och det var det bästa jag gjort.