-
Brev från Tyskland
När jag kom hem låg det brev från Tyskland, har varit lite orolig att hon kanske inte skulle ha någon lust att skriva men hon svarade ju jättesnabbt. Hon var lite osäker på vad hon skulle skriva och menade på att det finns så mycket frågetecken i våra liv. Jag tror jag skall be en att översätta nästa brev. Verkade som hon inte riktigt förstod att min bror är död. Google översättning duger, men nu till att börja med är det kanske bättre att det blir mer korrekt.
Gubben hjälpte mig att lägga in brevet i Google, i och med att det var handskrivet och lite svårt att tyda vissa bokstäver, men annars hade vi ruskigt lika handstil. Jag har så himla många frågor, inte så att jag behöver veta varför, våran viktjournal när jag var liten och bodde i Tyskland sa väl det mesta. Båda mina söner har kaskad spytt så fort det var dags för fast föda och Tobias viktkurva och sjukhusbesök liknade väldigt mycket min.
Efter att de i stort sett kollat igenom hela Tobias och vi fick ligga inne på Östra så kom en gammal rutinerad sköterska och sa att det var polyperna. Läkaren tyckte det var så långsökt, men vad tusan de hade ju kollat allt och inget hittat. Han som skulle operera bort polyperna tyckte vi gjorde en lyx operation, men kom och bad om ursäkt när han såg hur stora de var.
Micael, son nummer två kom in på direkten och båda har opererats i omgångar. Så jag vet inte, men varför tycker jag bara inte är så viktigt. Vill hellre se framåt och framför allt veta om jag har fler syskon. Skall ta och skicka med lite kort och det bästa hade ju varit om hon skaffade e-mail. Jag är lite otålig av mig även om snigel posten gick riktigt fort denna gången.
Dela detta:
-
Fick brev från Frälsningsarmén
Fick brev från Frälsningsarmén angående sökande efter min biologiska mamma. Blev så himla stressad när jag såg att det var lika platt och eländigt som beskedet att min biologiska pappa var död. Givet vis fick jag upp det så jag läste att nu är ärendet avslutat! Men Tyska Frälsningsarmén hade pratat med henne och hon hade blivit glad att jag sökte henne. Så nu har jag hennes adress, hon är om gift men bor kvar i Braunschweig. Sitter nu och försöker formulera ett brev så får jag testa med att Google översätter det hyfsat. Nu känner jag ganska stor irritation över att jag skolkade så i ungdomens dagar.
Dela detta:
-
Trodde jag var förberedd!
För ett tag sedan tog jag kontakt med Frälsningsarmén som letar upp släktingar om man är adopterad. Har letat förut men bara sprungit in i en vägg. Sekretessen är lite annorlunda i Tyskland. Jag har fått två brev från min biologiska pappa för över 20 år sedan men så blev det tyst och åren går.
Har fått brev från Frälsningsarmén med jämna mellanrum och så fick jag ett i dag som var mycket tunnare. Det stod att han dött för vad de tror runt 5 år sedan, som sagt sekretessen är lite annorlunda. Vill jag ha mer information så måste jag själv skriva till myndigheterna. Shit! trodde jag var beredd på det värsta, men det sved bra ändå. Där är nackdelen när man skjuter upp ting.
Är min biologiska mamma också död lär jag aldrig få reda på var min bror är. Det känns ruskigt frustrerande! Jag har ingen aning om vad han heter, hur gammal eller något. I bland kan jag känna att det var tur att mamma blev så senil och go på slutet, risken hade varit att jag blivit himla bitter annars. Vad fn gav dem rätt att sno min identitet egentligen, att aldrig svara på frågor eller ge mig bekräftelse.
Shit! vad jobbigt det känns just nu. Hur tusan kunde de säga att det åtminstone inte splittrade syskon när det var precis de det gjorde. Fick reda på att jag hade en bror till, när min bror som kom med mig till Sverige hade dött. Det sved att aldrig kunna säga till min bror hur rätt han hade, han mindes en bror men väldigt vagt. Vi hade ju en del minnen från barnhemmet och andra vi varit hos.
Hur tusan kunde de få för sig att så fort vi kom på båten så upphörde det att vi skulle prata tyska och minnen, frågor ignorerades och tystades ner. Jag var ju inget spädbarn utan en fullt tänkande 5 åring.
Dela detta:
