... dina symboler här ...

familjen

Mini Compaq

av

Gubben var iväg och köpte en Compaq Mini, de hade rea på Mediamark i en timme och ville jag inte ha den vill han ha den i sitt arbetsrum. Den gamla lapptoppen är ingen idé att göra i ordning. Han skall iväg ikväll och försöka få en gps på rea, samma där det gäller i en timme. Fast inget slog nog kön till ölmaskinen.

Jag skall erkänna att jag var bra skeptisk till en sådan liten dator, men den är ju supermysig och det är inga som helst problem att sitta på utsidan. Helt underbart. Satt och funderade hur jag skulle smidigast flytta över photoshopen när Tobias kom ner och bara skapade en delad mapp mellan datorerna. Båda datorerna kommer åt den mappen.

Micael och gubben sliter med att riva ner innertaket och jag sitter med en kopp kaffe och går igenom de gamla tidnings bitarna de hittar i isoleringen. Det sista de hittade nu var ett gigantiskt humlebo, så de har tagit en paus så att humlorna hinner lugna ner sig innan de fortsätter att jobba. Det blir lagom för dem att åka till Mediamark igen

Laddar om mina batterier

av

Jag har varit så himla trött i dag, förmodligen väderomslag på gång. När Tobias flyttade upp till sitt hus så fixade han bredband, boxer och telefon för ett bra pris på Telia. Då passade även vi på att sanera vissa kanaler. Dels att få ner räkningarna och att vi inte delar med någon hyresgäst längre.

Så nu har vi canal+ med en himla massa filmer. Och bilden har blivit superskarp nu när det går vi bredbandet. Så hela dagen har jag bara varit fokuserad på att så fort jag kommer hem skall det städas undan, hästarnas hovar kollas och en riktigt gå långpromenad med Shakira så att även hon känner sig nöjd och go.

Sådan här ego tid har jag oftast efter fodringen, men vissa kvällar nar jag varit så trött som idag. Då är det nerbäddning i soffa eller säng som gäller, go mat lite godis och inte göra ett skit mer än att kolla film. Helt underbart, har set en lagom slickesöt film av Danielle Steel´s som heter Safe Habour, skall strax bädda ner mig igen och kolla en film med Hugh Jackman.

Trodde jag var förberedd!

av

För ett tag sedan tog jag kontakt med Frälsningsarmén som letar upp släktingar om man är adopterad. Har letat förut men bara sprungit in i en vägg. Sekretessen är lite annorlunda i Tyskland. Jag har fått två brev från min biologiska pappa för över 20 år sedan men så blev det tyst och åren går.

Har fått brev från Frälsningsarmén med jämna mellanrum och så fick jag ett i dag som var mycket tunnare. Det stod att han dött för vad de tror runt 5 år sedan, som sagt sekretessen är lite annorlunda. Vill jag ha mer information så måste jag själv skriva till myndigheterna. Shit! trodde jag var beredd på det värsta, men det sved bra ändå. Där är nackdelen när man skjuter upp ting.

Är min biologiska mamma också död lär jag aldrig få reda på var min bror är. Det känns ruskigt frustrerande! Jag har ingen aning om vad han heter, hur gammal eller något. I bland kan jag känna att det var tur att mamma blev så senil och go på slutet, risken hade varit att jag blivit himla bitter annars. Vad fn gav dem rätt att sno min identitet egentligen, att aldrig svara på frågor eller ge mig bekräftelse.

Shit! vad jobbigt det känns just nu. Hur tusan kunde de säga att det åtminstone inte splittrade syskon när det var  precis de det gjorde. Fick reda på att jag hade en bror till, när min bror som kom med mig till Sverige hade dött. Det sved att aldrig kunna säga till min bror hur rätt han hade, han mindes en bror men väldigt vagt. Vi hade ju en del minnen från barnhemmet och andra vi varit hos.

Hur tusan kunde de få för sig att så fort vi kom på båten så upphörde det att vi skulle prata tyska och minnen, frågor ignorerades och tystades ner. Jag var ju inget spädbarn utan en fullt tänkande 5 åring.

Pigkammaren

av

Här är lite bilder på pigkammaren från Tobias övervåning. Dörren in till rummet är nog bara lite över metern. Tobias vill höja dörren, men det går vi inte med på, lite kultur får han allt stå ut med. Dessutom går den bärande tak balken längs hela väggen så det är risk att taket ger sig om man ändrar på det. Jag gillar verkligen det lilla rummet med sin rosa färg. Skorstenen är trasig och igentäppt och vi vet inte riktigt om vi skall ha kvar den eller ta bort den, men än så länge har han inte bruk för övervåningen.

Renoveringen går sakta framåt.

av

Kokhus renoveringen går så sakta framåt och Micael ser extremt långt framför sig. Han har redan börjat välja tapeter. Kökstapeterna han vill ha är ju bara så söta. Micael och jag har ruggit lika smak. Det är väldigt mycket kvar att göra men snickaren tycker att det är en bra byggnad och det värsta är ju gjort nu.

Han skall hjälpa oss med trappan upp till andra våningen, sedan blir det väl gubben och sönerna som fortsätter. Det är bra att vi har duktiga gubbar som tar den kniviga biten och att man kan ringa dem om man stöter på mera problem. Gamla hus har ju verkligen ett eget liv, men hur fallfärdiga de än ser ut så är det ovanligt mycket som är bra i dem.