Förra året deltog jag i en nationell räkning av igelkottar. Det var riktigt spännande att vara med och bidra till forskningen om våra små taggiga vänner. På vår tomt såg vi då tre olika igelkottar, och det kändes hoppfullt att de trivdes just hos oss.
I år har situationen förändrats. Jag har bara sett en igelkott, men jag är ganska säker på att det är samma individ som var här förra året. Den verkar känna till alla sina gamla gömställen och vet precis vart den ska gå för att hitta mat. Det är fascinerande att se hur snabbt de lär sig och minns sin omgivning.
Samtidigt kan jag inte låta bli att känna mig sorgsen. Igelkotten har blivit allt mer sällsynt i Sverige och är numera rödlistad, vilket betyder att arten är hotad och riskerar att försvinna. Det är många faktorer som spelar in – bland annat försvinner deras naturliga livsmiljöer, trafiken är en stor fara och det finns färre platser där de kan hitta skydd och mat.
Vad kan vi göra för att hjälpa igelkotten?
- Låt delar av trädgården vara lite vildvuxna, så att igelkotten får skydd och kan hitta insekter att äta.
- Undvik att använda giftiga bekämpningsmedel.
- Gör små öppningar i staketet så att igelkotten kan ta sig mellan trädgårdar.
- Ställ gärna ut lite kattmat (inte mjölk!) och vatten under torra perioder.
Att se en igelkott i trädgården är alltid en glädje, men det är också en påminnelse om hur viktigt det är att vi tar hand om den biologiska mångfalden. Jag hoppas att fler får upp ögonen för hur värdefulla dessa små djur är – och att vi tillsammans kan hjälpa dem att överleva även i framtiden.
Igelkotten är rödlistad i Sverige enligt Artdatabanken och Naturskyddsföreningen.
