Vårt larm har gått i omgångar och sos alarm, bad oss ta hit sector alarm igen så de kunde gå igenom vad problemet var. Vi misstänkte att det kanske var Shakira som hoppade över grinden och snodde kattmaten och sedan la sig och gosade i soffan. Även om hon är stor så är hon väldigt vig. Vi satte för stege och extra pallar och larmet har varit tyst. Men nu när larm killen kom så såg han direkt att de installerat fel. Vi betalar ju för husdjurslarm så det skall klara katterna, nu gick det igång så fort Pepper gick till sin favoritplats. Nu när det varit så kallt har han ju hellre varit i övervåningen därav att det varit tyst. Varken Busen eller Edgar brukar vara där larm dosan är. Även Tobias hade fel dosor uppe.
Pepper
Kastrering

Vi skall snart åka och hämta Pepper hos veterinären. Tyckte det var dags att kastrera honom nu och passade även på att chippa honom. Han vill fortfarande inte gå utanför gården utan håller sig stenhårt i krokarna men han är 11 månader nu och hade garanterat ränt iväg nu till våren. Fimpen var väldigt stor men vete tusan om inte Pepper är större. Han vägde 5 kilo och veterinären tyckte han var väldigt lång. Han såg fin ut i öron och munnen men hade bandmask, så det blir till att maska av hela gänget här. Stackaren han kommer väl att vara alldeles groggy och hungrig. Han har ju inte fått mat på hela dagen.
Pepper
Dagens bild blir på Pepper, håller på att fotografera snö bilder i mängder. Jag hoppas att det blir riktigt fint väder i helgen så jag hinner fotografera mera, nu blev det att jag snabb tog för att hinna vila innan hästar och hund skulle ut. Det blir mörkt så himla fort. Bellman brukar vara rejält fjollig när han får dubbel foder men idag var han bara så go. Visserligen ville han inte komma in när Monica och jag skulle ut och rida. Är ganska sträng så jag stängde dörren så fort Beethoven hade kommit in. När jag skramlade med foderhinken hörde vi hur Bellman frustade bakom dörren.
Jag öppnade tydligen dörren för fort för Bellman fick den rätt i nyllet och gav mig en blick som hade kunna smälta Mont Everest. Sedan slarvade Beethoven för Monica och promenerade iväg och rätt in på Tobias tomt! Jösses! När de kör igång. Vi sätter sällan fast djuren utan tar för givet att de lyder! Hmm! Ja till 99% gör de det. Men ibland kommer sådana här dagar då kan det bli lite veligt. Men som sagt de är väldigt fina att rida och det är väl smällar man får ta när man inte vill sätta fast djuren. Blir de inte för stökiga av fodret så fortsätter jag med den dosen så länge det är kallt.
På den här bilden tror jag det är lättast att visa skillnaden på raw och jpg. Dåligt fotograferat och bilden blev väldans blå. Översta bilden som är i raw var det bara att ställa in att jag fotograferat i moln. Så här tycker jag det ser ut när jag tittar mot hagen, kanske inte riktigt så rosa! Men nära på.

Den nedersta är vanlig jpg och när jag då tog bilden och satte på automatiskt rätta till! Så blev det för blått. Visserligen kan man om man är kunnig och har mer tid fixa till bilden betydligt bättre. Men om man är trött och eländig som jag var i dag och bara snabbt kasta upp en bild. Så föredrar jag den i raw. Men som sagt det är en smaksak och egentligen inte så petigt. Tycker det viktigaste är att man gillar sin kamera och vill testa den fullt ut, sen är märke och storlek upp till var och en. Jag vill bara kunna utnyttja allt på min kamera och inte köra på den säkra sidan med allt för in ställt.

Guld!
När jag kom körandes i morse stod Shakira och spejade ner från muren. Först såg jag bara henne, men jag anade direkt att Lill-polarn måste vara i närheten – Shakira går nämligen aldrig så långt ner om hon är ensam. Och mycket riktigt! När jag närmade mig såg jag både Pepper och Lill-polarn där på muren, alla tre djupt koncentrerade på något bortom den nya tomten.
— “Titta, titta! Jag har hittat guld!” ropade Lill-polarn och visade stolt upp några små glänsande stenar. Han ville genast ner igen och hacka fram fler skatter medan chansen fanns, innan huset skulle byggas ovanpå “rikedomen”.
Jag försökte förklara att man inte får gå in på andras marker – än mindre börja gräva! – men han var helt förblindad av de glittrande stenarna. Shakira och Pepper följde lydigt med mig upp, men Lill-polarn dröjde kvar, ståendes på muren som en upptäcktsresande i guldfeber.
Då dök grannens stora katt upp och betraktade honom nyfiket. Man kunde nästan se hur katten funderade: Vad är det där egentligen för liten figur? När katten började slicka sig om munnen tyckte Lill-polarn att det var säkrast att följa efter oss.
— “Ser jag ut som en råtta?” frågade han upprört.
— “Nej,” svarade jag, “men naggande go!”
Eldar för fullt

Vädret har varit bedrövligt i dag och inte ens Shakira tyckte det var så kul ute, den enda som var svår att få in är Peppe. Han har börjat att vilja göra sina behov ute och vill gärna göra det i samband när jag fodrar, men han är så svår att få in. Nu har han även hittat loftet och härjar runt där. Blev lite fundersam när jag såg att getingboet var demolerat och misstänkte att det var Peppe. Har bara ett stort getingbo kvar som sitter ganska högt upp, tänkte ta bort det nu i vinter.
Har bara kopplat av idag och eldat i spisen. Blev så himla glad när jag såg att vi hade hyfsat med ved, det lär inte räcka i vinter men ett bra tag framöver. Nu när jag äntligen fick in Pepper så vägrade han att släppa sorken han fångat och höll på med den i köket innan jag fick släng ut den. Men nu är det varmt och gott och jag skall gotta ner mig i soffan igen.


