... dina symboler här ...

Härligt slö

Känner mig härligt slö idag, planerar att bara mysa runt. Kollade runt i trädgården och såg att jag verkligen behöver rensa ogräs, men inte idag. Gubben har satt upp trappan som var upp till ett av rummen i kokhuset vid loftet. Det var på tiden, fick en liten flygtur ner går och det vill jag helst inte göra om. Vi tänker bygga en riktig trappa och en trä gång upp ifall man behöver köra upp grejer. Sedan tycker hästarna det är himla kul om man röjer och då gäller det att man inte satt något vid kanten så de når att undersöka det.

När jag varit inne en stund och öppnade dörren, ja då stod rådjuren där igen!! Hmm! Söta men jag vill ha mina ärtor i fred. Shakira bullade upp sig och satte lite fart på dem, det går en väg alldeles nedanför och jag är lika rädd varje gång att de skall bli påkörda när man skrämmer i väg dem.

Pepper spanar runt Vässar klorna

Satte mig ner och kollade när Pepper hoppade runt i träden. Han kan hålla på med detta i timmar och verkar inte ha någon större respekt för höjder. Nu skall jag gå ut med min bok och sätta mig på uteplatsen, gäller att passa på så länge det är hyfsat väder.

Hittade du något?

Men?

När jag kom hem från jobbet stod Micael och målade brädorna till väggen, medan Lill-polarn var ute och busade med Pepper vid det gamla trädet. Det hade kommit flera rejäla störtskurar under dagen, så jag förstod att de ville passa på att vara ute nu när solen äntligen tittade fram.

Pepper älskar att klättra – han är uppe i trädet snabbare än man hinner blinka och har dessutom blivit riktigt skicklig på att ta sig ner, även när stammen är helt kal. Lill-polarn däremot… tja, han är ungefär lika graciös som en trädgårdsgroda på slipprig is. Han har en förmåga att fastna, vingla, och ropa på hjälp på höjder där ingen människa borde befinna sig.

Jag vet inte hur många gånger Pepper eller Shakira har kommit in rusande, helt uppspelta, för att meddela att Lill-polarn återigen sitter fast i en gren någonstans.

När jag stod och småpratade med Micael såg jag plötsligt hur han log brett.

– Hämta kameran! sa han. Du måste se det här!

Och mycket riktigt – när jag tittade ut hade Lill-polarn lyckats krypa in i trädet. Ja, bokstavligen! Bara benen stack ut. Pepper satt bredvid och såg helt förvirrad ut, som om han inte visste om han borde hjälpa till eller bara applådera.

När vi till slut lyckades hala fram Lill-polarn tittade han upp på Pepper med ett självsäkert grin:

– Nu brädade jag dig allt!

Stretching!

Stretching

Det verkar bli riktigt härligt väder idag – perfekt för att låta hästarna ta sig an Tobias gräsmatta. Vi ska ändå köpa ett nytt batteri till åkgräsklipparen i morgon, men tills dess får fyrbenta krafter duga. Gräset börjar bli lite väl högt på sina ställen, och det är fruktansvärt irriterande när Lill-polarn hoppar fram utan förvarning. På morgonen är man ju inte riktigt alert, och jag har tappat kaffekoppen lite väl många gånger nu.

Även Pepper ligger gömd i gräset och dyker upp lite här och där. Jag är så rädd att jag inte ska hinna se dem när jag klipper med häcksaxen. Pepper har blivit riktigt sjövild på sistone, och Lill-polarn tycker det är hur roligt som helst att busa med honom.

När jag och gubben gick runt och kollade hur det går för grönsakerna, hade Lill-polarn riggat upp leksaker i Peppers äppleträd. Det han inte tänkte på var att Pepper blivit både stor och smidig. Han nådde leksaken utan problem, drog till – och hela grenen böjde sig som en katapult. Lill-polarn flög iväg som en liten projektil och landade borta vid dammen.

– Wow! En gång till, Pepper! Det här är ju Kållereds häftigaste nöjespark! Vadå Liseberg…?

Vill också vila däruppe!

Det är inte ofta man kan ta kort samtidigt på Edgar och Pepper. Edgar är mellan katten som är väldigt kelsjuk, men så stridig av sig. När vi skaffade Fimpen för två år sedan fick jag en chock över hur ilsk Edgar var mot honom. Så när nu Pepper kom så var vi mer beredda. Edgar är ju 10 år nu så han har väl börjat lugna ner sig.

Vi lämnar de inte inne ensamma om vi åker iväg, men man behöver inte hålla koll på dem längre. Visserligen får Pepper stryk av Edgar dagligen, men Shakira går i mellan om det ballar ur och Pepper vill gärna gå efter Edgar, så det ser väl antagligen värre ut.  Busen har han märkt är för gammal att leka med och surna Busen till så gäller det verkligen att springa.

Tvättar!

Tvättdax

Lill-polarn har sprungit runt hela morgonen och ojat sig över att Pepper hade lekt lite för intensivt med hans luva och halsduk. Halsduken var genomblöt och Lill-polarn skällde ut Pepper efter noter, men det bet som vanligt inte alls.

Pepper bara viftade på svansen, knep åt sig Lill-polarns toffel och rusade ut i full fart. Efter ett smärre kaos på gården – med rop, tjut och en del halkolyckor i gräset – fick Lill-polarn äntligen tag på sin toffel igen.

Muttrande och med armarna fulla av blöta kläder gick han raka vägen till tvättmaskinen. Sen hörde jag hur det slamrade oroväckande från tvättstugan. När jag kikade in såg jag att han, i ren ilska, kastat in allt han fått tag i.

Där låg halsduken, luvan, Shakiras koppel, gubbens gummistövlar… en hammare (!), några strumpor och – till min fasa – en telefon.

Just när jag såg honom komma farande med min mini-PC hann jag ropa:
– Vad sysslar du med, Lill-polarn?!
– Jag tvättar! Vill du inte att dina grejer ska vara rena? svarade han självsäkert.

– Jo, men…