... dina symboler här ...

pyssel

Härligt med nya kryddor

av

Har bara suttit och småpysslat, jag känner att jag ville ha mera ljus nu när det är så mörkt ute och man är i en ganska trött period. Gjorde i ordning lite ljusburkar, det finns så mycket olika glasburkar billigt på loppis och jag har en hel del som är fyllda med pärlor. Nu gjorde jag ett par med värmeljus, ser mysigt ut och jag kan koppla av mera när de är i skydd, jag är ganska glömsk och brukar bara ha ljus när jag kollar på tv.

Nu blev hemmet mysigt med burkar lite överallt och vi skall käka pasta carbonara med olika spännande kryddor som vi köpte när vi var och handlade, fast Jamie Oliver-kryddorna  lär väl Tobias lägga beslag på.

Han sa ja!

av
lykta

 

Lill-polarn ville pyssla idag, och gubben tyckte väl att det var en bra idé – så han lät honom hålla till i hallen. Han tänkte bara inte på vad jag hade lagt fram där. På byrån stod nämligen papperslyktor, tändstickor och tänger i alla de slag, sådant som jag plockat undan från köket och skulle lägga i låsta lådor.

Det räcker ju gott med den gången Lill-polarn försökte “åka till rymden” i vår gamla kamin – han har faktiskt låtit bli tändstickorna sedan dess.
Tills idag.

För där i hallen låg en gul papperslampa formad som ett hjärta, och det var tydligen mer än vad Lill-polarn kunde motstå. Han ropade ner till gubben:
— “Jag tänder lamporna!”
Och gubben, helt ovetande, svarade förstås:
— “Gör du så!”

Men hallå! Jag vet ju hur det blir när Lill-polarn “bara ska göra något”.

Jag anade ugglor i mossen direkt och frågade vilken lampa det handlade om. Då kom han lyckligt gåendes, försiktigt bärandes på den ömtåliga – och livsfarligt eldfängda – papperslampan. Han tittade på mig med ett sådant där oskyldigt “men gubben sa faktiskt ja”-uttryck.

Esmeralda tyckte lampan var så vacker att hon satte sig bredvid honom, och där satt de båda stilla och bara tittade på hur den lilla lågan fladdrade inuti hjärtat.

Jag vågade knappt andas – men det måste man ge dem, stunden var verkligen magisk.

Göteborg

av

Usch vad det regnar. Snickaren har kommit idag så gubben och han jobbar för fullt i kokhuset, medan jag går och softar runt här inne. Sitter just nu och går igenom de kort jag tog i går. De har ju ändrat om trafiken i Göteborg, så man får ju åka runt halva stan för att komma dit man skall. Stackars turister! Förstår att de blir förvirrade av alla skyltar. Jag slutade att köra i Göteborg för ett par år sedan, det går betydligt fortare att ta sig in med pendeln.

En onsdag gick jag och Elvy och fotograferade gamla byggnader, jag skulle vilja gå längs hamnen och bland kronhusbodarna. Göteborg är fullt av gamla byggnader som man inte riktigt tänker på. Få ta en dag och gå runt, skrämmande att man inte känner sin egen stad så dåligt, har hittat roliga bilder från folk som har turistat och de har hittat massvis av intressanta ting. Men när jag städade hittade jag en äventyrs karta över Hallands län som jag skall ta och titta igenom.

Bara lite småsker kvar så är hallen klar

av

Vi var på Elgiganten och hittade en demo tv för kanonpris. Härligt att kunna sitta kvar och pyssla i lugn och ro. Vi har varit ganska oeniga om storleken och det kändes så onödigt att köpa en tv när vi har en i sovrummet, men den här var så billig att vi klippte till direkt. Hallen känns så mycket större nu när vi skall ha valv och slipper dörren. Köpte en skohylla att ha alla tidningar och scrapping prylar i , den var lagom smal att ha vid dörröppningen och att ha tvn på. Men jösses vad den svalde prylar.  Testade att sätta rest tapet så det inte skulle se så rörigt ut genom de små fyrkanterna och kommer göra det på de andra luckorna med.

Vi skall dra om elen så vi får nya vägguttag, sätta upp elementet och listerna sen är det klart i hallen och jag är riktigt nöjd. Nu har jag ett bord att sitta vid och det kommer garanterat så småningom dyka upp ett syra betsat bord eller skrivbord  på RK eller Secondhand. Nu är det bara pysselgrejer i hallen och det känns himla skönt att det inte är så utspritt och framför allt att min symaskin står uppe igen. Sydde så mycket till ungarna när de var små.

Blir det bra här?

av
tavla

Jag har gått igenom köket idag för att samla ihop prylar som ska med till RK. Det är ju så söta små hyllor vid sidan av köksskåpen, och jag älskar plåtburkar av alla de slag. Just nu står de tyvärr gömda inne i skåpen — vilket aldrig var meningen – så tanken var att ställa fram dem samtidigt som jag röjer bland allt annat.

RK-högen växte stadigt medan mina skåp började eka mer och mer tomma.

När Lill-polarn såg att jag rensade bland såser och bakpulver ville han såklart vara med. Det tackar man ju inte nej till, tänkte jag – lite extra hjälp skadar aldrig. Men han skulle bara “göra en viktig grej först.”

När jag vände mig om stod han där, tagen på bar gärning — och bet av en bit på varje bulle i påsen!
När jag stirrade på honom i ren förvåning svarade han helt lugnt:
— “Ja, så påsen inte hamnar i RK-högen! Det är väl ingen som vill ha tuggade bullar heller?”

Jag suckade.
— “Var inte så säker på det, Lill-polarn!”

Han bara ryckte på axlarna, tog bullpåsen och försvann iväg. Efter en stund hörde jag hans röst inifrån vardagsrummet:
— “Pepper, tror du den ska sitta lite mer till vänster?” följt av ett intensivt hamrande.

När jag kikade in såg jag att han hade tagit mina små tavlor som egentligen var tänkta till hallen. Men han såg så lycklig ut där han stod och spikade, stolt över sin nyinredda hörna.

Så nu har Lill-polarn det riktigt mysigt vid sin soffa — det enda som fattas är en liten matta.

Artikel